Syftet med studien Àr att utröna vilka vÀrden som prÀglar den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa gÄr att hÀrleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tÀnkas fÄ ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhÀllets möjligheter och begrÀnsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan Àr kraftigt prÀglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmÀssiga vÀrden. Dessa vÀrden gÄr att hÀrleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhÀllet vari en mÄlrationell syn pÄ sÄvÀl utbildning som samhÀlle frÀmjas. Studiens resultat pÄvisar en icke-vÀrderande politik och inskrÀnkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojÀmlikheter i samhÀllet reproduceras och befÀsts ytterligare..

Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i Àmnet svenska för talrÀdda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intresset grundade sig först och frÀmst i det faktum att social fobi Àr ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det Àr i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi Àr talrÀdsla, och gentemot vad lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan sÀger om det muntliga sprÄkets betydelse för mÀnniskan och dennes utveckling, problematiserades den talrÀdda elevens förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Perspektiven som studien har utgÄtt ifrÄn handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar pÄ en demokratisk grund, dÀr alla elever bör fÄ möjlighet att utveckla sin talförmÄga och förmÄgan att vÄga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger ocksÄ till grund för studien, dÀr det muntliga sprÄket, kommunikation, spelar en betydande roll för mÀnniskans lÀrande och kunskapsutveckling, och i förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "SamhÀllskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "SamhÀllskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de Àr fria frÄn sitt könshabitus och dÀrmed mer jÀmstÀllda. Jag har följt tretton tjejer pÄ gymnasiekolans sprÄkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn pÄ sina prestationer. De aspekter jag sÀrskilt lagt vikt vid Àr hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt vÄld samt det androcentriska synsÀttet. För att studera deras livsvÀrld har jag anvÀnt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berÀttelse. Mitt resultat visar att tjejerna Àr framgÄngsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrÄn skolans förvÀntningar och utifrÄn det androcentriska heteronomin Àr deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga och analysera hur kvinnor och mÀn konstrueras i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn frÄgor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och mÀn konstrueras. Vi har Àven anvÀnt oss av mer precisa frÄgor, frÄgor som rör kvinnors och mÀns sysselsÀttning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i lÀroböckerna. Studien omfattar tre lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vÄr studie Àr socialsemiotiken som vi anvÀnt oss av för att analysera sÄvÀl text som bild i lÀroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar pÄ mönster i hur kvinnor och mÀn konstrueras: Mannen som viktig för samhÀllet, Kvinnan som den ursÀktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten anvÀnds samt pÄ vilka sÀtt de pÄverkar verksamheten pÄ individ-, grupp och organisationsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer och fokusgrupper anvÀndes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att mÄnga av informanterna har en skeptisk hÄllning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gÀrna digitala, test.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos pĂ„ gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Att fĂ„ diagnos dyslexi nĂ€r man gĂ„r pĂ„ gymnasiet pĂ„verkar bĂ„de elevens studiesituation och den bild eleven har av sig sjĂ€lv. Den hĂ€r undersökningen baseras pĂ„ halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fĂ„tt diagnos dyslexi sedan de börjat pĂ„ gymnasiet.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt Ă€r att klargöra forskningslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid anvĂ€ndandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lĂ€rare som förvĂ€ntas anvĂ€nda tavlorna pĂ„ ett pedagogiskt passande sĂ€tt?För att klargöra forskningslĂ€get och fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna sĂ„ anvĂ€nds en systematisk forskningsöversiktsmetod dĂ€r inkluderandet av material bestĂ„r av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar frĂ„n och med Ă„r 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingĂ„r i forskningsöversikten visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt nĂ„gra negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förĂ€ndring i arbetet med lektionsplanering Ă€r nĂ„gra effekter som Ă€r frekventa i undersökningsmaterialet.

I dagens skolpolitik Àr det, och har det varit, debatt kring musikÀmnet. I den nya lÀroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nÀmligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt Àmne. Detta har sÄledes vart debatterat bland sÄvÀl lÀrare som politiker. För en blivande musiklÀrare vÀcker detta tankar och funderingar kring musikÀmnets utveckling. Kanske kan detta Àven komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga musikundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv med hjÀlp av de olika kursplanerna i musik.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras pÄ att det Àr endast ungefÀr 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha nÄgon form av elevinflytande. De frÄgor som ligger till grund för detta antagande Àr elevinflytande rörande kursers upplÀgg och innehÄll, betygssÀttning, utvÀrdering av avslutad kurs, möten i programrÄd, pÄverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie frÄn 1996 som presenteras i kapitel 3. Det Àr ocksÄ en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika omrÄden.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats Àr att skapa klarhet i begreppet kritiskt tÀnkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn pÄ begreppet samt dess förekomst i lÀrostadgor frÄn 1900-talets början och framÄt med avseende pÄ gymnasieskolan.De första tecknen pÄ ett kritiskt förhÄllningssÀtt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tÀnkande i relation till pedagogiken och skolvÀrlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehÄller begreppet kritiskt tÀnkande i de svenska lÀrostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya lÀroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan hÀrröra frÄn den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande lÀroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tÀnkande och det klassiska bildningsbegreppet, sÄ som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.