SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om svensklÀrares attityder och förhÄllningssÀtt till hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen och om det görs nÄgra tolkningar av de lÀsta verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. OmrÄdet som undersöks Àr i vilken utstrÀckning lÀrarna lÄter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterÀra texterna som de möter och om det Àr lÀsarens egen upplevelse och den estetiska kÀnsligheten som efterstrÀvas i klassrummet eller om skönlitterÀra verk har andra vÀrden som kÀnns viktigare för yrkesverksamma lÀrare.Vad som ocksÄ utreds Àr om lÀrarna pÄ nÄgot sÀtt Àr influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har pÄverkat skolvÀrlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och frÀmst en bild av sex svensklÀrares instÀllningar och attityder gentemot anvÀndningen av skönlitteratur pÄ gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk kÀnslighet vad det gÀller tillÀgnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt lÀromedel ger av hur lÀsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan frÀmja elevers visuella historiemedvetande. Detta pÄ grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi mÄste förhÄlla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fÄtt möjlighet att visualisera sina individuella förestÀllningar av det historiska fÀltet.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Syftet med detta arbete Àr att bidra till en fördjupad förstÄelse för vad estetiska lÀrprocesser Àr och hur de anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ varför man bör anvÀnda sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen och hur de kan anvÀndas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgÄngspunkt i att estetiska lÀrprocesser Àr bra dels för att frÀmja elevernas inlÀrningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjÀlp för lÀrare att nÄ ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollÀrare frÄn tre olika skolor. TvÄ av intervjupersonerna kommer frÄn en skola med estetisk profil och de andra tvÄ kommer frÄn skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i omrÄdena kring estetik, estetiska lÀrprocesser och lÀrande i allmÀnhet.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.

Peterson, E & Andrén, M. (2010). FrÄn ingen idé till fÀrdig förestÀllning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet Àr att utifrÄn ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt förestÀllningsarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Detta examensarbete Àr en undersökning om hur förÀldrar till barn pÄ tvÄ förskolor ser pÄ skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har anvÀnts Àr en kvalitativ enkÀtstudie med öppna frÄgor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka förestÀllningar de ger uttryck för. De frÄgestÀllningar som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur ser förÀldrar pÄ skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar förÀldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgÄngspunkter som tas upp i arbetet Àr definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

De allra flesta vet vad AllmÀnna ReklamationsnÀmnden (ARN) Àr, det Àr en vedertagen verksamhet idag. MÄnga vet att den finns men saknar kunskap om vad den egentligen gör. ARN Àr en statlig myndighet som opartiskt prövar enskilda konsumenttvister mellan konsumenter och nÀringsidkare. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur ARN:s verksamhet fungerar, varför ARN kom till och syftet med dess arbete. Kan andra Àn de inblandade pÄverka tvisten? Hur ser verksamheten ut? .

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.