Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

VÄr uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kÀnnetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv pÄ estetisk verksamhet i skolan. DÀr finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan anvÀnder i en nÀrlÀsning av de estetiska Àmnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar tvÄ tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nÀstan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression frÄn G till MVG gÄr frÄn att eleven gör nÄgonting, till hur eleven gör det.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanstÀlldas uppfattning om klÀdsel och utseende i förhÄllande till maskulinitet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som pÄverkar mÀns syn pÄ utseende och klÀdsel i arbetet och privat. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt manliga handelsanstÀlldas syn pÄ manlighet Àr relaterat till deras synsÀtt pÄ utseende och klÀdsel. Forskningen kring klÀdsel och utseende Àr omfattande, men den forskningen behandlar Àmnet frÀmst ur ett kvinnligt perspektiv, dÀri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta Àmne intressant att studera.Arbetet vilar pÄ teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanstÀllda kom vi fram till att klÀdseln och utseendet inom arbetet, men Àven privat Àr av stor betydelse för synen pÄ maskulinitet och manlighet.

This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden..

I grundskolans lÀroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola fÄ anvÀnda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och Àr inte ett eget Àmne. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolan som fÄtt uppdraget att undervisa i dans ser pÄ konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lÀrarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen anvÀnder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska Àmnen och omrÄdet dans. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten KartlÀggning av dansen i sydost som har sammanstÀllts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begrÀnsat mig till fyra skolor i Blekinge lÀn.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om Àmnet dans i skolorna.

I svensk rÀtt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begÄ brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begÄs inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framstÀllning utreder företrÀdesvis aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framstÀllningen hur aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhÄller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. FramstÀllningen utreder dÀrför möjligheter att inom det rÄdande svenska rÀttslÀget urskilja straffansvarig person för brott begÄngna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

The purpose with this essay is to find out how aware students are about the environment, andif they believe that their actions can influence the environment. I have used both earlierresearch and questionnaire surveys in order to fulfill the purpose. In earlier research, I haveused research based on materials that are scientific. According to the researchers it isimportant that the children and young people become involved and dedicated to theenvironment and its surrounding world. It is important to listen to the children's thoughts andvisions as they are aware about what happens, but do not reflect on the worst, but hope that itbecomes an improvement in the future.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgÄngspunkt i givna förutsÀttningar. Jag benÀmner dessa förutsÀttningar begrÀnsningar som ger ett motstÄnd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. RÄvarorna Àr det givna materialet som av kocken med hjÀlp av kokkÀrl och verktyg kombinerar ihop till en rÀtt. Resultatet Àr förhoppningsvis men inte alltid gott dÀremot ofta överraskande.

Syftet med studien Àr att belysa vad man som lÀrare bör tÀnka pÄ i mötet och i undervisningen med andrasprÄkselever för att de ska fÄ ett rikt svenskt sprÄk. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ en insyn i hur tvÄ mÄngkulturella skolor arbetar med mÄngfalden och hur man som lÀrare bemöter andrasprÄksförÀldrar. Jag har anvÀnt mig av 11 intervjuer för att fÄ kunskap om informanternas tankar om arbetet med andrasprÄkselever. Det informanterna har pÄtalat som viktigt Àr att andrasprÄkselever ska en god bas och utbyggnad av förstasprÄket. DÀrför Àr modersmÄlsundervisning och studieverkstÀder viktiga organisationer.