Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

En undersökning om hur Sverige arbetar med integration i statlig, kommunal och ideell verksamhet.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Vi har en samtidskultur som prÀglas av en stark fokus pÄ kroppens utformning. Den finns överallt dÀr vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas stÀndigt av intryck av att ett framgÄngsrikt liv hÀnger samman med en vacker kropp. SkolÀmnet Idrott och hÀlsa skapar olika förestÀllningar om kroppen och dess kroppslighet.

Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.

Avsikten med examensarbetet har varit att undersöka möjligheter och förutsÀttningar för verkstadsföretaget HZ Rostfria AB, med verksamhet i Sandviken, att införskaffa utrustning för elektrolytpolering av rostfria detaljer.För att kunna fÄ en helhetsbild över hur elektrolytpoleringsbranschen ser ut i Sverige har de företag som öppet annonserar med att de arbetar med elektrolytpolering studerats. Företagen har studerats utifrÄn en rad kriterier, dÀr den huvudsakliga inriktningen pÄ verksamheten samt företagens lÀge geografiskt relativt Sandviken ansetts vara de viktigaste.Utöver de företag som arbetar med elektrolytpolering har Àven olika tekniker för att Ästadkomma elektrolytpolering studerats. Teknikerna har studerats med de produkter som idag tillverkas, samt som i framtiden skulle kunna komma att tillverkas av HZ Rostfria AB i Ätanke.I och med att elektrolytpolering klassas som en miljöfarlig verksamhet har Àven frÄgor rörande tillstÄnd för verksamheten studerats. Det primÀra har varit att studera processen som leder fram till att tillstÄnd för verksamheten erhÄlls, vilket per automatik ocksÄ innefattat att studera vilka insatser som krÀvs av företaget..

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Omlokalisering av statlig verksamhet innebÀr att statliga organisationer flyttar frÄn en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebÀr ett unikt tillfÀlle att studera en typ av organisationsförÀndring som Àr relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de anvÀnde coping för att hantera denna organisationsförÀndring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som pÄfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anstÀllningsbarhet.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som Àr alltmer dynamisk. Den förÀnderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att anvÀnda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Denna studie syftar till att kartlÀgga hur elitidrottsföreningar, utifrÄn ledande personers perspektiv, anvÀnder ekonomistyrning i syfte att uppnÄ strategiska mÄl. Undersökningen genomfördes, genom fallstudie, hos tre olika elitidrottsföreningar. Vi intervjuade totalt nio personer med tre olika befattningar.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.