Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige pÄ 1970-talet. MÄnga hade dÄ en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK Àr en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, frÄn det att damlaget startar sin verksamhet, fram till Är 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens vÀrld.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. VĂ„r erfarenhet sĂ€ger att vissa pedagoger blir stressade av att anvĂ€nda multimedia i verksamheten. De sĂ€ger ofta att utbildningen pĂ„ multimediatekniken Ă€r minimal, samt att multimedia, ska fĂ„r för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter dĂ„ blir Ă„tsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig Ă„lder med digitalkompetens, sĂ„ har det inte hĂ€nt mycket pĂ„ den fronten.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Syfte: Den hÀr uppsatsen avsÄg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen sÀger om hur estetiska inslag i vÄrden kan frÀmja hÀlsa.Metod: Data till studien inhÀmtades frÄn databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gÀllande hur estetik kan anvÀndas som ett komplement till, eller substitut för mÄnga olika lÀkemedel sÄsom analgetiska preparat samt lugnande och ÄngestdÀmpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt slÀppte in solljus. Estetik kunde pÄverka det psykiska tillstÄndet, lindra depressioner, rÀdsla och oro samt höja kÀnslan av glÀdje och vÀlmÄende. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvÀrra patientens tillstÄnd. Estetik visades Àven kunna skÀnka copingstrategier till exempelvis barn som inte Ànnu hunnit utveckla nÄgra egna positiva sÄdana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vÄrden.

Mitt syfte Àr att ge en bakgrund till att GÄrdtjÀrns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till Är 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jÀmlikhet mellan kvinnor och mÀn som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.De frÄgor jag stÀllt till det material jag kunnat ta del av ÀrHur sÄg livet i SÀttna socken och GÄrdtjÀrns by ut vid sekelskiftet?Hur vÀxte vÀckelsen fram till det att vÀckelsen kom till SÀttna pÄ 1850-talet?Hur vÀxte vÀckelsen fram i SÀttna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och vÀckelserörelsen i SÀttna?Hur bildades GÄrdtjÀrns missionsförsamling och vad kan sÀgas ha legat bakom församlingsbildningen?Vad berÀttar denna historia om kvinnors och mÀns olika roller i vÀckelsen?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera de bestÀmmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. TillstÄndsprocessen berör frÀmst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kÀrnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rÀttskÀllor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörÀttsliga systemet av bestÀmmelser. Teoridelen inleder med att kartlÀgga det rÀttsliga systemet i sin helhet, dÀrefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa frÀmjar mÄlet om hÄllbar utveckling. Vi har begrÀnsat oss pÄ fastighetsrÀttens omrÄde.

Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.