Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik anvÀnds i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik Àr en viktig del av förskolans verksamhet och de anvÀnder sig av musik bÄde som mÄl (att berika barnens liv) och som verktyg (förbÀttra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete Àr oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men Àven dÀrför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de kÀnner tar tid frÄn barngrupperna. PÄ sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att Àven musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen kÀnner sig stressad och otillrÀcklig..

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn pĂ„ sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara vĂ€l insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan pĂ„verka barnsutveckling. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för insamling av material har bestĂ„tt av sex kvalitativaintervjuer med förskollĂ€rare som Ă€r verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat pĂ„ att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som vĂ€ldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgĂ„ frĂ„n barnen kan det ske bĂ„de personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling Ă€r viktig eftersom det Ă€r desom ger barnen förutsĂ€ttningarna för att utvecklas.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollÀrares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförstÄelse av vad teknik innebÀr inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. TeknikomrÄdet lyftes fram i förskolans reviderade lÀroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen Àr upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av lÀroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare. Detta har tolkats med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ÀndamÄlet med denna studie.

Karol Szymanowski (1882-1937) var en polsk tonsÀttare. Stiliserade kompositioner utgör en stor del av hans verksamhet. Szymanowski inspirerades av polska nationella folkdanser (krakowiak, kujawiak, mazur, oberek och polonez) samt av Podhalemusiken. PÄ vilket sÀtt anvÀnde han folkmusiken i sina kompositioner och vilken plats har de stiliserade kompositionerna i hans verksamhet? Uppsatsen innehÄller en presentation av Szymanowski som tonsÀttare, en karakteristik av polska nationella folkdanser och av folkmusiken frÄn Podhale samt en analys av utvalda stiliserade pianokompositioner av Szymanowski.

Studiens syfte Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika kreativa verksamheter som riktar sig till lĂ„ngtidsarbetslösa undersöka hur hĂ€lsan pĂ„verkas av att vara arbetslös, samt om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt man kan anvĂ€nda skapande som verktyg i arbetet med att förbĂ€ttra sjĂ€lvförtroendet, sjĂ€lvbilden och den psykiska hĂ€lsan hos deltagare som upplever brist pĂ„ detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare frĂ„n de tvĂ„ aktuella verksamheterna, samt representanter frĂ„n Arbetsförmedlingen. De centrala frĂ„gestĂ€llningarna i studien har varit:? Hur pĂ„verkar arbetslöshet kĂ€nslan av hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende?? PĂ„ vilket sĂ€tt kan skapande verksamhet frĂ€mja vĂ€lmĂ„ende?? Hur kan vi anvĂ€nda dessa kunskaper för att minska de negativa hĂ€lsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?NĂ€r resultatet frĂ„n intervjuerna förankrats med hjĂ€lp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohĂ€lsa. Skapande verksamhet kan vara till glĂ€dje och nytta för den som lider av ohĂ€lsa.

Magisteruppsatsen utfördes pÄ Teknos AB i Tranemo. Företaget har ingÄtt i Teknoskoncernensedan 1989 och har under en lÀngre tidsperiod aktivt arbetat för att vara ett alternativ för denkvalitets- och miljömedvetne kunden. Synen pÄ att företaget nÄtt lÄngt i sitt miljöarbete ochatt organisationen har en vÀl fungerande utveckling av sina miljöprocesser förstÀrks av detmiljöcertifikat företaget belönats med sedan Är 1999.För att ge företaget en uppdaterad bild om hur deras verksamhet pÄverkar miljön ur olikaaspekter genomförs en miljöutredning. Utredningen Àmnar Àven resultera i förslag pÄförbÀttringar som kan leda till att brister i organisationen ÄtgÀrdas samt att den miljöpÄverkanföretagets verksamhet orsakar, förminskas.Miljöutredningen Àr frÀmst utformad i en beskrivande metodik dÀr företagets processer,rutiner och tillvÀgagÄngssÀtt förklaras och utreds. Inom de omrÄden som företaget sjÀlva intehar nÄgon information om miljörelaterade frÄgor utför miljöutredningen Àven utforskandestudier för att ge klarhet i frÄgor som anses relevanta.

InformationssÀkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgÀnglighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur informationssÀkerhet hanteras av kommuner, med fokus pÄ den administrativa verksamheten. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillrÀckligt skydd för flera omrÄden men ocksÄ att det finns omrÄden med brister frÀmst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning dÀr kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgÀngliga standarder. Som en del av arbetet presenteras Àven ett antal förbÀttringsförslag bland annat relaterade till utbildning av anvÀndare och ansvariga, som kan anvÀndas av kommunerna.

Examensarbetet lutar sig mot en lÀromedel- och lÀroplansanalys samt en analys av vÀrdegrundsarbetet i religionskunskapsundervisningen. Vi har analyserat skolans vÀrdegrund i bÄde Lpo 94 och Lgr 11 och sedan jÀmfört dessa. Vi har Àven analyserat fyra lÀroböcker för att se hur vÀl de tar upp sÄdant som Àr vÀrdegrundsrelaterat. Vi kan se att skolans vÀrdegrund inte har förÀndrats sÄ mycket i de olika lÀroplanerna. I de lÀroböcker vi har analyserat kan vi hitta mycket lite som Àr vÀrdegrundsrelaterat.

Detta examensarbete handlar om Ă„ldersindelningar i förskolan. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det skiljer sig nĂ„got i pedagogers sĂ€tt att tĂ€nka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö beroende pĂ„ om de arbetar med en Ă„ldershomogen eller Ă„ldersheterogen barngrupp. Även allmĂ€nna skillnader och likheter i arbetssĂ€tten kommer att belysas. Undersökningens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssĂ€tten för med sig? - Finns det nĂ„gonting som skiljer de olika arbetssĂ€tten Ă„t, och i sĂ„ fall vad? För att besvara dessa frĂ„gor har tvĂ„ förskolor med olika Ă„ldersindelningar observerats och pedagoger pĂ„ förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom Ă€mnet har bearbetats.

Syftet var att undersöka hur femÄriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var Àven att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen mÄnga gÄnger varit pÄ Àldre barn, men det finns Àven studier pÄ yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte Àr delaktiga i exempelvis lÀrarinitierade aktiviteter. Det kan bero pÄ vilket förhÄllningssÀtt och den kontroll pedagogen intar.Den forskningsansats som har valts Àr fenomenografi som Àr en kvalitativ ansats dÀr man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall tvÄ fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som Àr vald i uppsatsen Àr intervjusamtal med barn och pedagoger.Den hÀr studien visar en skillnad i svaren frÄn barnen pÄ de bÄda förskolorna.