I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvÀrdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. DÀremot krÀvs det ingen offentlig upphandling nÀr en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns Àven möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristÄende enheter, som dÄ jÀmstÀlls med verksamhet i egen regi. För att sÄdan verksamhet ska undantas frÄn upphandlingsskyldighet stÀlls sÀrskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristÄende enheten. Kontrollkriteriet krÀver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristÄende enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristÄende enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer dÀr myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har ocksÄ pÄ senare tid ansetts omfattas av undantag frÄn upphandlingsskyldighet.

BAKGRUND:Vi Àr intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. VardagsmatematikÀr den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter pÄ i vÄrtvardagliga liv. Det vi vill undersöka Àr om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvÀrld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om matematik anvÀnds i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar pÄ en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vÄr undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta pÄ grund av att vi ansÄg att observationer pÄ bÀsta sÀtt kan besvara vÄrt syfte.RESULTAT:NÀr vi genomfört vÄr undersökning sÄg vi att den vardagliga matematiken förekom bÄde iförskola och i skola.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmÀrksammas emellanÄt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. MÄnga organisationer lÀgger dÀrför idag stort fokus pÄ den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnÄ full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det dÀrför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte Àr att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivÄer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer Àr grunden till vÄr empiri dÀr vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller pÄ annat sÀtt har ledande befattningar och dÀrmed Àr viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har ocksÄ tagit del av dokument pÄ kommunens hemsida och intranÀt för att fÄ sÄ stor inblick som möjligt i arbetet.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.

I förskrivningsprocessen förtydligas det ansvar som Àr förbundet med förskrivning av hjÀlpmedel. Ett viktigt delmoment i denna process Àr uppföljning och utvÀrdering. Genom uppföljning ges det möjlighet till reflektion över verkstÀllda ÄtgÀrder och förhoppningsvis en utveckling av den arbetsterapeutiska kompetensen. Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning arbetsterapeuter i kommunal verksamhet hade kring uppföljning av förskrivna hjÀlpmedel och hur det faktiskt utfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer utifrÄn egenkonstruerat intervjuinstrument och undersökningsgruppen bestod av 12 distriktsarbetsterapeuter.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.