Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten pÄ Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstÄ hur de kan hjÀlpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lÀttlÀsta de Àr, hur tilltalet Àr och hur deras foldrar kan pÄverka lÀsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har anvÀnt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lÀttlÀst, stilistik och grafisk form vid framstÀllningen. För att se hur uppfattningen av en folder Àr har jag utprovat den pÄ personer ur mÄlgruppen. Foldern anvÀndes Àven under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lÀttlÀst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

varu.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ kvalitetsarbete samt ta reda pÄ hur de gÄr tillvÀga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill Àven undersöka vilka förutsÀttningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Hur ser fritidspedagogerna pÄ kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvÀgagÄngssÀtt i kvalitetsarbetet pÄ olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna pÄ sina förutsÀttningar för kvalitetsarbete?För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det Àr viktigt att utvÀrdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mÀtas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och vÀrderingar att göra. De ser ocksÄ mÄnga svÄrigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mÀta och utvÀrdera en del mÄl.

Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen Àr inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser pÄ den mobila förskolan och dess framtid. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna pÄ verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har anvÀnt mig av enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förÀndrade anvÀndningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill anvÀnda mobila tjÀnster istÀllet för fasta. Mobiltelefonen anvÀnds idag av teleoperatörens kunder för mer Àn bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frÄgeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans Àger mer Àn 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer Àr mycket medvetna om de förÀndringar som har Àgt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjÀnster för den nya anvÀndningen av mobiltelefonen.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..