Sök:

Sökresultat:

3407 Uppsatser om Estetisk utformning - Sida 55 av 228

Lärararnas kunskapssyn - vilken kunskapssyn vill lärare i Hässleholms kommun praktiseras i skolan?

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskapssyn lärare vill ska råda i skolan. Arbetet behandlar även frågor så som vilken dagens rådande kunskapssyn är och hur lärare ser på Alliansens förslag av förändringar i skollagen. Bland annat snävare kunskapsmål och tidigare betyg.För att nå syftet valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Sju verksamma lärare i grundskolan och gymnasieskolor medverkade.Resultatet visar att tack vare kunskapsmålens vidd kan lärare idag praktisera den kunskapssyn de anser är den bästa. Dock saknar lärare klarhet i dagens kunskapsmål om vad eleverna bör uppnå för att få ett visst betyg.

Utformning av layout för plasthantering vid Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

Utformning av layout för plasthantering vid Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsättningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra längs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas på avdelningen.

FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud..

En studie kring uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i åk 5

Vi bestämde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande ämnena i grundskolans lägre årskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur och varför pedagoger prioriterar uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem som de gör. I litteraturgenomgången belyser vi varför man bör lära sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i ämnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med åtta pedagoger som för tillfället undervisar i årskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem är viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har även framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför målen prioriteras som de gör.

Stadens fragment : planeringsidealens inverkan på stadsbyggandet

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

Elevers motivation till lärande : Hur motiveras elever till inlärning

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig..

Betygsättning i Religionskunskap A : En studie om religionslärares förhållningssätt till bedömning och betygsättning

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet.

Matematiksvårigheter : Anpassad undervisning

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare.

Finansinspektionens regelverk för ersättningssystem inom finansbranschen : En granskande studie av regleringens effekter på den finansiella industrin

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn : Gränsdragning avseende förvärvarens status

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade.

Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn : Gränsdragning avseende förvärvarens status

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade.

Är framtidens kontor här för att stanna?

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Fabrikslogistik: en flödesanalys för godsmottagning av ringar

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet är inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning är inte helt optimala, då det dagligen samlas ringar utanför på gården som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.

Portfolio i förskolan

Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar på barnets framsteg. Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll.

<- Föregående sida 55 Nästa sida ->