Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

Uppsatsen behandlar hur en läsares genrekunskap påverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod på fyra sidor, ur en längre serie som jag själv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden går jag igenom Scott McClouds syn på serier, Bordwell och Thompssons syn på genrer, samt viss bakgrund och förutsättningar för min series mytologi, berättande och estetiska uttryck.Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag låtit fokusgrupper med olika förutsättningar vad gäller förkunskaper och bakgrundsinformation läsa och diskutera serien.För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berättande. Serien bygger på ett tydligt symbolspråk med förankring i verkligheten.De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är att mycket bakgrundsinformation hämmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn på könsroller..

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Bakgrunden till detta arbete är att jag uppmärksammat att torget i Ljungbyhed har ett behov av renovering. Detta eftersom det idag i princip endast består av en dåligt asfalterad parkeringsyta och är inte ett nämnvärt tilltalande torg för övrigt att vistas på. På platsen och som inramning finns träd som med sin grönmassa och kvaliteter är väl värda att behålla. Dessvärre så är de omgivna av asfalt ända in på stammarna och med dagens kunskap vet man att träd i hårdgjorda miljöer på sikt blir försvagade. En bedömning om trädens bevarandevärde måste till stånd samt bör man utreda hur en ombyggnation av torget bäst bör utföras med hänsyn till eventuella kvarvarande träd. Syftet med mitt examensarbete är att utifrån ett helhetsperspektiv vad gäller upplevelse, estetik och funktion för Ljungbyheds torg utarbeta en plan för vitalisering och utveckling av det trädbestånd som finns på torget idag. Utifrån detta som kärnpunkt har viktiga frågor berörts och behandlats: * Vilken status har torget idag vad gäller estetik, funktion och upplevelsevärden? * Vilka metoder finns för vitalisering av träd i stadsmiljö? * Vad kan man göra för att träden på Ljungbyheds torg skall få en bättre livsmiljö För att få svar på mina frågor genomförde jag: * Observationer över torgets användning och trädens status. * En litteraturstudie där trädens betydelse och värde undersökts, samt hur trädens tillväxt och vitalitet fungerar gentemot bra och mindre bra markförhållanden. Ståndortförbättrande åtgärder för träd i hårdgjorda ytor, såsom substratbyte med hjälp av vakuumschaktning är en annan undersökning jag gjort, liksom att undersöka hur man kan få utökat rotutrymme trots att man måste belasta ytorna nära träden.

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Vårt syfte har varit att undersöka hur fyra lärare i trä- och metallslöjd ser på ämnesövergripande arbete och hur de arbetar ämnesövergripande i praktiken. Vi har genom våra frågeställningar tagit reda på hur de intervjuade träslöjdslärarna resonerar kring möjligheten att ingå i ett samarbete med andra ämnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels använt forskning som berör slöjdämnet men också använt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fältet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart använda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktär som metod för att nå fram till vårt resultat.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

Det förekommer en ökad problematik i vårt samhälle när det gäller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del på förtätningen av städer och trafikökningen. De hårdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förändring av klimatet som successivt sker förändras vattenflöden avsevärt (SMHI, 2009). Avloppssystemen är ofta underdimensionerade för de häftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvämningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten är ett viktigt element i vår omgivning som väcker intresse, estetiskt behag och framkallar känsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), både positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgång och resurs för att göra städer mer attraktiva.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.