Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

The purpose of this study was to examine how four teachers with different teaching experiences treat and think about insubordination in school. The study emphasizes on questions like: When and why does disorder occur? How do the teachers manage disorderly conduct in the classroom? and Could there be a conflict between the teacher?s expectations and management, and the needs and motivation of the pupil?    It was evident through interviews with these four teachers that their statements could be divided into similar themes which subsequently could be put into the motivational structure of Abraham H. Maslow.       The conclusion of the study was that teachers may possibly have a better chance of managing disorder in their classroom if they are aware of the connection between disorderly conduct and a person?s needs and motivation. .

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Sammanfattning/Abstract Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur klassisk musik, rock- och hiphopmusik som bakgrundsmusik påverkar elever under lektionstid i ämnena svenska och matematik. Vi har använt oss av observationer, enkäter och intervjuer, då vi vill ha med både vår egen och elevernas synvinkel i studien. Observationerna har visat att klasserna arbetade bäst under klassiska musikstycken. Resultatet har visat att eleverna upplever hiphopmusik som bästa bakgrundsmusik under både svensk- och matematiklektioner. Ungefär hälften av eleverna i undersökningen har svarat detta.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Syftet med vår examensuppsats har varit att undersöka pedagogers föreställningar kring kommunikation i ett klassrum där minst en elev lider av hörselnedsättning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sådan klass. För att sammanställa vår empiri har vi valt att använda oss av en matris, där vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjälpmedel. Utifrån matrisen analyserade och tolkade vi våra respondenters svar utifrån våra frågeställningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lämpliga att utgå ifrån både för den hörselskadade eleven och för de hörande.

This qualitative review concerns motivation out of a teacher?s perspective. The aim of this study is to illuminate how a few teachers work with motivational work in school and elucidate which traits and competences the teachers consider important for them as motivatiors to possess. The result is based on semi-structured interviews with four active teachers with junior school qualifications. The objective was to learn more about the teacher?s own experiences and opinions regarding the construct of motivation, motivational work and their own role as motivators.

Vårt intresse för integrering mellan ämnet svenska och de estetiska uttryckssätten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nämnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frågat hur de tänker kring motivation, kreativitet och lärande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I läroplanen för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] står det att läsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärandet sker i samspel med andra.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..

Syftet med en här uppsatsen var att undersöka vilka egenskaper hos spelfilmer som komvuxelever uppskattar mest, undersöka möjliga förklaringar, samt se hur läraren kan utnyttja detta. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som bedrivits i fem klasser på ett komvux i södra Sverige. Jag har utgått ifrån fyra teorier i min analys: Psykoanalys, semiotik, kognitivism och feministisk teori. Resultatet som jag kom fram till var att de flesta eleverna föredrog de lite mer lättillgängliga hollywoodfilmerna, som de var mer bekanta med. Det rådde små och få skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar av spelfilmsavsnitten.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen.