Sökresultat:
564 Uppsatser om Estetik i förskolan - Sida 14 av 38
Ett bord för interaktion
I mitt examensarbete pÄ Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat pÄ det estetiska uttrycket och funktionen. HÄllbar utveckling med lÄngsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.
Ortognatkirurgi - Indikationer, planering och kirurgiska metoder. - En litterÀr- samt en retrospektiv studie utförd vid KÀkkirurgiska kliniken, SkÄnes universitetssjukhus, Malmö behandlade mellan 2007 och 2009.
Syftet med studien var att utreda vilka indikationer som finns för ortognatkirurgi och den utredningsprocess som patienterna genomgĂ„r innan behandlingen. Ăven de vanligaste preoperativa besvĂ€ren som upplevs av denna patientgrupp samt huruvida de kan avhjĂ€lpas med hjĂ€lp av ortognatkirurgi studerades.
Studien Àr uppdelad i en litterÀr del och en retrospektiv studie dÀr 50 journaler över patienter som har behandlats pÄ SkÄnes universitetssjukhus i Malmö har genomgÄtts. Information angÄende vilka preoperativa besvÀr patienterna upplevde samt eventuella förbÀttringar eller försÀmringar postoperativt togs ut.
Litteraturen betonar att bÄde funktion och estetik Àr viktigt att ta hÀnsyn till vid en ortognatkirurgisk behandling. Dock mÄste den huvudsakliga indikationen vara att skapa eller upprÀtthÄlla ett funktionellt bett. Enbart estetik Àr inte en tillrÀcklig indikation för att behandlas med ortognatkirurgi.
Den offentliga sektorns estetiska krav pÄ arbetskraften
Har utseendet nĂ„gon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? UtifrĂ„n en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar pĂ„ vilka de estetiska kraven Ă€r inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Ăven förklaringar till varför de estetiska kraven stĂ€lls har kartlagts. Denna artikel Ă€mnar dĂ€rmed att presentera vilka de estetiska sambanden Ă€r som rĂ„der inom offentliga organisationer i Sverige..
WaterCycle
I mitt examensprojekt har jag utgÄtt ifrÄn hÄllbar utveckling och mÀnniskan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag anvÀnder transportmedel som flyg, buss eller tÄg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpÄverkan, sÄ pÄverkas alltid miljön negativt av dessa fÀrdsÀtt. Det hÄllbaraste sÀttet att resa pÄ Àr dÀrför till fots. Min mÄlgrupp i det hÀr projektet blev dÄ naturligt friluftsutövare som inte anvÀnder sig av dessa miljöbelastande fÀrdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att pÄverka genom produktens utformning Àr att göra den mer unik.
Alternativ Hollywoodestetik : En studie över fyra filmers förhÄllande till Classical Hollywood Cinema
This essay studies stylistic differences as well as homage?s between four films produced in two different contexts, New Hollywood and alternative aesthetics today in America. This is done in order to answer the question how alternative Hollywood works against or with Classical Hollywood Cinema in cases like style and narrative. The Work is done by a theory of neoformalism and the definition made by them of Classical Hollywood Cinema. The essay finds small changes, although kind of important witch are mainly shown in editing and causal motivation.
Musik - ett verktyg för 100-sprÄkligt utforskande i förskolan : - en intervjustudie av pedagoger i Reggio Emiliainspirerad verksamhet.
MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..
KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Om ursprungspositionens funktion i John Rawls rÀttviseteori
John Rawls rÀttviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio Ären. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rÄdande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt prÀglad. Den allmÀnna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt mÄste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrÄn de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..
LEDA - Stolen som representation ett utforskade arbete om mervÀrde genom estetik och funktion
LEDAthe chair as representativean exploring work on added value throughaesthetics and function.The project deals with portraying a chair. A chair thatwill raise questions regarding added value, questioning oursurroundings and not taking things for granted. Through anumber of properly selected words, I have built a collectionof objects that possess the basis of a chair. The words arebased on sources of inspiration; I picked up over the yearsand can be seen as a part of me and my inner self. QuestionsI asked myself concerns the impact of aesthetic and how itrelates to the function.
Om lÀroplanernas syn pÄ lÀsning av lÀsning av skönlitteratur : En jÀmförelse mellan LPf94, kommentarsmaterialet till LGR11 samt GY11
Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.
Identitet i skolan
I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lÀrarledd skolkontext. Syftet Àr att
undersöka och gestalta hur tvÄ pedagoger pÄ en skola för grundskolans senare Är sÀger
sig arbeta med och förhÄlla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder.
Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhÄller sig till identitetsskapande. DÀrefter har
vi tolkat och gestaltat innehÄllet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film.
Estetik, genus, elever i Ärskurs sju och styrdokument Àr tydligt Äterkommande teman
i intervjuerna. Undersökningen visar att vÄra informanter tycker sig arbeta med
identitetsskapande och att arbetssÀtten som inrymmer identitetsskapande har mestadels
estetisk form och ett innehÄll som erbjuder rollprövande och/eller stÀllningstagande..
En estetisk lÀrprocess i skolan genom skapande av trummor
Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lÀrprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Äldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. VÄrt resultat i den hÀr estetiska lÀrprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..
Varför ska vi dansa i skolan?
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.
Sju barn mÄlar
Med denna uppsatsen försöker jag förstÄ attityder och mÄl hos förskolebarn nÀr de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhÄllningssÀtt pÄverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för dÄ de mÄlar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.
Musikundervisning i f?rskolan
V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.
LÀra för att skapa eller skapa för att lÀra
Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..