Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Denna studie fokuserar det nya huvudÀmnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lÀrarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie Àr att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig sjÀlva som blivande KME ? lÀrare, dels i förhÄllande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rÄdande yrkes- och Àmnestraditioner och dels i förhÄllande till lÀrarutbildningens visioner med det nya huvudÀmnet KME.  Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka traditioner och synsÀtt pÄ lÀraryrket och skolan som kulturinstitution bÀr de studerande med sin in i huvudÀmnet KME? Vilken process vad gÀller lÀraridentiteten genomgÄr de studerande under utbildningstiden? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt förÀndras de studerandes syn pÄ att vara KME - lÀrare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig sjÀlva som lÀrare? Blir lÀrarutbildningens visioner med huvudÀmnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina lÀraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt Àmne som inte har en sjÀlvklar Àmnestillhörighet i dagens skola?FrÄgestÀllningarna behandlas i tvÄ undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter dÀr intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av tvÄ studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad Àr KME? Undersökningarna har jÀmförts och tolkats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att Àmnestraditionerna dominerar men att Àven yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lÀrare. Betydande Àr ocksÄ skolans vilja att bevara sina traditioner och dÀrmed syn pÄ lÀrandet. Det Àr utifrÄn dessa förestÀllningar och referensramar som studenterna försöker förstÄ och tolka det nya huvudÀmnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det stÀndigt pÄgÄende konstruktionsarbetet av huvudÀmnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Denna uppsats handlar om lÀrare som har kommit till Sverige i vuxen Älder, utbildat sig hÀr och Àr yrkesverksamma instrumentallÀrare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte Àr att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallÀrares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lÀmnar sina hemlÀnder bakom sig. En del av det som de tar med sig frÄn sin uppvÀxt i hemlandet, t.ex. sprÄk, utbildning osv.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lÀrares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlÀmningar av information om barn och deras övergÄng mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs ett. Syftet Àr att se hur processen vid överlÀmningar gÄr till, om sekretesslagen har nÄgon pÄverkan pÄ den information som lÀmnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlÀmningar. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Vad har lÀrare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlÀmningar mellan verksamheterna? Finns det nÄgot som de skulle vilja förÀndra? Vad Àr lÀrares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlÀmningar? PÄverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlÀmningar och i sÄ fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lÀrare frÄn olika skolor. Resultatet analyseras utifrÄn litteratur och tidigare forskning som berör Àmnet.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhÄller sig till leken som metod för lÀrandet. Hur de uttrycker sig och tÀnker kring begreppet och hur deras förhÄllningssÀtt kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lÀrandet och satts i relation till verksamheternas styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nÀra relation mellan lek och lÀrande har under arbetets gÄng blivit starkt framtrÀdande inte bara i förskolan utan Àven i skolvÀrlden. VÄr empiriska del bestÄr av sex kvalitativa intervjuer i bÄde förskola och skola, dÀr förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollÀrare och lÀrare uppfattar undersökningsomrÄdet.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med samhĂ€llsvetenskaplig inriktning med fokus pĂ„ mĂ€nniskors egna berĂ€ttelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgrĂ€nsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skĂ€rgĂ„rd. Jag vill med denna uppsats förmedla en kĂ€nsla av öbornas vardagsliv och hur de sjĂ€lva ser pĂ„ det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvĂ€rld och tidsmedvetande. Hur de sjĂ€lva talar om dĂ„tiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten.

Syftet med vÄr undersökning har varit att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ olika sprÄkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna; hur yttrar sig sprÄkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med sprÄkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, Àr vÄr förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns sprÄkliga utveckling och lyfta fram tvÄ olika traditioner inom lÀsinlÀrning. Idag finns det huvudsakligen tvÄ traditioner inom barns lÀsinlÀrning. Whole language traditionen och Phonics traditionen.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.