Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frÄgan om religiös mÄngfald. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter fÄr hÀr representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald anvÀnder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som prÀglar det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald. Uppsatsens frÄgestÀllning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgÄngspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald?Genom att lÀsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första pÄ hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgÄngspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Det hÀr en uppsats som syftar till att nÀrma sig frÄgor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka tvÄ kunskapsproducenters sÀtt att reagera pÄ vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill sÀga nÄgot om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att tvÄ diskursordningar konstrueras och appliceras pÄ tvÄ exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angÄende Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn pÄ Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.

Genom att vÀlja de lÀnder inom EU som kan tÀnkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rÀtt försöker vi urskilja genom arbetsrÀttshistorien vad det finns för traditioner nÀr det gÀller sedvÀnjor, arbetarrörelser och arbetsrÀtt. Uppsatsen Àr en komparativ studie för att belysa de fyra lÀndernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De lÀnder som studeras nÀrmare i uppsatsen Àr Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av lÀnderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera det före detta skolÀmnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av innehÄllsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lÀrarhandledningsböcker i Àmnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolÄren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har ocksÄ studerat de relevanta lÀroplanerna och det Àr Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har lÀst igenom Svensk LÀraretidning och Folkskolan Svensk LÀrartidning mellan Ären 1920-1963. Jag har gÄtt igenom mötesprotokoll frÄn det fjortonde svenska allmÀnna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.

Denna studie har Àmnat ta reda pÄ hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tÀnker kring flersprÄkighet i förhÄllande till miljö och sprÄkutvecklande arbetssÀtt samt hur de tar tillvara pÄ den mÄngkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till Àmnet.  Studien har genomförts i form av tre intervjuer med tvÄ förskollÀrare och en fritidspedagog i förskoleklasser pÄ tre olika skolor i södra Sverige. Studien Àr genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt i hermeneutiken. FrÄgestÀllningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngkulturalitet som finns och hur de ser pÄ miljöns betydelse i förhÄllande till flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Enligt forskningen Àr pedagogernas attityder till flersprÄkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas bÄde i sitt modersmÄl och i andrasprÄket. Det Àr lÀrorikt att lÀra sig tvÄ sprÄk men en utveckling i modersmÄlet Àr viktig för att kunna tillÀgna sig ett andra sprÄk.  I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flersprÄkiga barnen Àn med de som endast har ett sprÄk.

Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka lÀroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och dÀr visa pÄ hur Àmnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. DÀrtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lÀrarna sÀtter upp mÄl, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/Àmne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare lÀroplaner? Hur planerar, lÀgger fokus, sÀtter upp mÄl och tolkar lÀrarna ensembleundervisningens syfte i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen? Det som framgÄr i Lpf 94 Àr bristen pÄ en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingÄ i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehÄll lite tydligare.

För cirka ett Är sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen RosengÄrd i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jÀmförelse med hur verkligheten faktiskt sÄg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen Àr skev i jÀmförelse med hur verkligheten ser ut Àr ingen ny frÄgestÀllning. Debatten har de senaste tio Ären bÄde kommit och gÄtt kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsomrÄden och dess invÄnare, som ofta till stor del utgörs av individer frÄn andra kulturer. Tidningarna som sÀger sig vÀrna om det demokratiska samhÀllet marginaliserar omrÄden som RosengÄrd genom en alldeles för ensidig bevakning.

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa hur sjuksköterskan utifrÄn forskning ochWHOs riktlinjer kan stödja och vÀgleda HIV-smittade mammor i U-lÀnder om amning och infantfeeding vid risk för smittoöverföring frÄn mamma till barn samt undersöka vilka hinder och möjligheter för genomförande av HIV-preventivt arbete för att hindra smitta mellan mamma och barn som finns. Studien syftar Àven till att undersöka om det finns skillnad i kunskap och attityd om HIV-smitta och amning mellan mÀn och kvinnor. Bakgrund:Nya riktlinjer frÄnWHO 2010 öppnar möjligheten för medicinsk behandling under barnets 6 första mÄnader samt amning Àven för HIV-smittade mammor men den medicinska behandlingen nÄr inte alla. De som inte har tillgÄng till medicinsk behandling kan rÀddas genom rÀtt omvÄrdnadsinsatser. Metod: Examensuppsats utformad som en litteraturöversikt baserad pÄ 23 vetenskapliga artiklar.