SammanfattningTitel: Ishockeypublikens pĂ„verkan ? ?NĂ€r det Ă€r bra tryck i arenan sĂ„ Ă€r de ju som en sjĂ€tte spelare!? (Citatet i titeln Ă€r hĂ€mtat frĂ„n intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, SjĂ€lvförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, PublikpĂ„verkan.Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De anvĂ€nder sig utav olika metoder för att hjĂ€lpa sitt lag till framgĂ„ng. Stödet frĂ„n publiken pĂ„verkar naturligtvis spelarna men det finns en begrĂ€nsad tidigare forskning som kan visa pĂ„ vilket sĂ€tt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, sjĂ€lvförtroende och Ă€ngslan/nervositet pĂ„verkas av publiken under matchdagar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva uppfattningar hos pedagoger i tre förskoleklasser kring den egna verksamheten, med sÀrskilt fokus pÄ arbete med lÀs- och skrivinlÀrning. 5 lÀrare, varav 4 förskollÀrare och 1 grundskollÀrare, pÄ 3 skolor i 3 olika kommuner har intervjuats. Samtliga arbetar i förskoleklasser, varav 1 klass Àr integrerad med grundskolans Ärskurser 1 till 3. De olika skolorna har valt olika modeller för implementation av förskoleklasser i sin verksamhet, vilket gör att verksamheten i klasserna skiljer sig ganska kraftigt Ät. Samtliga intervjuade Àr överens om att införandet av förskoleklassen var en bra reform och de uppger att det frÀmjar helhetssyn och kontinuitet, vilket bland annat Àr positivt vid arbete med lÀs- och skrivinlÀrning.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistÀmmotal pÄ partistÀmman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal Àr typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som Àgde rum under hösten samma Är, angÄende ett eventuell nÀrmande till socialdemokratin, var ett grundat pÄstÄende. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistÀmmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad pÄ idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jÀmförelse mellan Reinfeldts tal och partistÀmmotal frÄn Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, dÀr danska skolklasser fÄr veckolÄnga sprÄkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir dÀr möjligt genom att Àven utnyttja andra sÀtt att kommunicera, Àn det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen pÄ English House bÄde till sprÄkforskningen, och till de vanligaste sprÄkinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan. Att sprÄk handlar om kommunikation mellan mÀnniskor Àr naturligt pÄ English House. Metoderna som anvÀnds Àr mÄnga, för att passa sÄ mÄnga som möjligt, och stimulerasÄ mÄnga sinnen det gÄr.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.

I samtal med andra studenter under lÀrarutbildningen har frÄgor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstÄtt sÄsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet Àr sÄledes att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande pÄ fritidshemmen. I vÄr litteraturdel vill vi uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvÀrld. Detta kan stÀllas i relation till en stark tradition i fritidshemmen dÀr personalens synsÀtt pÄ eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebÀr fokus pÄ elevens utveckling och fÀrdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hÀvdar Ä andra sidan att fokus bör ligga pÄ sjÀlva processen och pÄ vad som hÀnder i elevens tankar ?just nu?.

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ?historiebruk? and legitimacy.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lÀrare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mÄngkulturella klasser. De tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr Vad innebÀr det för lÀrare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund Àn svensk? Vilka möjligheter och svÄrigheter ser lÀrare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund Àn svensk?Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ metod och dÄ en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger pÄ att uppsatsen vill uppnÄ förstÄelse för hur lÀrare resonerar och tÀnker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Urvalet bestÄr av lÀrare aktiva inom grundskolans senare ÄrResultatet av de intervjuade lÀrarna visar att de vÀljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk pÄ samma sÀtt som med övriga elever.

I det hÀr examensarbetet ger fyra gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska och filosofi sin syn pÄ hur Àmnestraditioner skiljer sig Ät i de olika Àmnena. LÀrarkulturer och Àmnestraditioner presenteras och analyseras liksom lÀrarutbildningen i allmÀnhet och den sÄ kallade Malmömodellen ? den nya lÀrarutbildningen frÄn 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielÀrare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielÀrarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lÀrarnas förhÄllningssÀtt till lÀromedel. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka svensklÀrares och filosofilÀrares syn pÄ Àmnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Àmneskonceptionerna svenska som ett fÀrdighetsÀmne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lÀrarna i den hÀr uppsatsen har mycket erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i svenska frÄn sin lÀrarutbildning. Alla anser att svenskÀmnets didaktik Àr nÄgot som man stÀndigt pratar om pÄ arbetsplatsen medan bara en av de fyra lÀrarna har erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i filosofi frÄn sin lÀrarutbildning och alla lÀrare vittnar om att de saknar tillfÀllen att prata om didaktik i filosofiÀmnet pÄ sin skola. I sin egen undervisning gör lÀrarna didaktiska val i svenskundervisningen som de sjÀlva upplever som genomtÀnkta.

Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sÀgs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptÀckarlusten. En föresats görs dÀrför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att pÄ sÄ sÀtt bidraga till att föra denna framÄt i nÄgot som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten.

AbstraktSyftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lÀrare i Idrott och HÀlsa har om kursplanerna i Àmnet Idrott och HÀlsa A. För att besvara syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur uppfattar lÀrare i Idrott och HÀlsa kursplanen i Idrott och HÀlsa A? Vilken betydelse anser lÀrare i Idrott och HÀlsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat 8 gymnasielÀrare i Idrott och HÀlsa. LÀrarna Àr fördelade pÄ 6 olika skolor i vÀstra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har dÀrefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur mÀn och kvinnor framstÀlls i bild och text i Aftonbladets rapportering frÄn herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta pÄ hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig Ät i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns nÄgon tydlig manlig och kvinnlig diskurs pÄ bilderna, samt hur vÀl min undersökning stÀmmer in pÄ beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg anvÀnde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var vÀldigt vanlig i de krönikor jag studerade frÄn herr-VM 2006 men knappt nÀrvarande i krönikorna frÄn dam-VM 2007. Journalisterna vÀver; i krönikorna frÄn herrarnas VM-slutspel, in lÀsarna i en förestÀlld nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhÄllande till ?dom andra?.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Bakgrund:Sverige förÀndras och blir ett mer mÄngkulturelltsamhÀlle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrÄn ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vÄrd. Utmaningar kan uppstÄ nÀr det finnskommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀren och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika vÀrderingar om vad hÀlsa -och sjukvÄrdinnebÀr. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var nÄgot som vÀckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten.