Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap Àr och vad som ingÄr i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rÄdande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgÄngspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig pÄ att vi under utbildningens gÄng tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring Àmnet för att fÄ en bredare förstÄelse för Àmnet. Teoretiska utgÄngspunkter för studiens genomförande, nÀr det gÀller synsÀtt pÄ ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstÄ hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de föresprÄkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.

Syfte:Syftet med denna uppsat's Àr att undersöka hur smÄ och medelstora svenska företag internationaliserar sin verksamhet och hur de behandlar affÀrskulturen pÄ sina nya utlÀndska marknader. Vi vill ge förslag till en modell av internationalisering av SME med inriktning pÄ affÀrskulturella aspekter. Problem:ProblemstÀllningen Àr del's praktisk och del's teoretisk. Hur behandlar svenska SME rent praktiskt sin etablering utomland's och hur skall dessa företag hantera skillnader i affÀrskulturella marknadsegenskaper? Vidare frÄgar vi os's om det Àr möjligt att anvÀnda sig av dagen's internationaliseringsmodeller pÄ SME dÄ de internationaliseringar och affÀrskulturella aspekter grundar sig pÄ stora företag's strategier och förutsÀttningar.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och marinmotorer. Efter lansering av den nya lastbilsserien under 2004 som utnÀmndes till ?Truck of the year 2005? sÄ tittar hyttutvecklingsgruppen framÄt pÄ nya projekt. Ett omrÄde inom hyttinredning som man vill fördjupa sig i Àr dörrpanelen. Med dörrpanel menas den del av inredningen som sitter pÄ dörrens insida och normalt sett innehÄller öppnings- och stÀngningshandtag, fönstervevar/elhissar, förvaringsfack etc.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering pÄverkar individens upplevda hÀlsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebÀr det reglerande av arbete som nu allt oftare överlÀmnas till individen som sjÀlv fÄr bestÀmma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer mÄlstyrda och detta medför höga krav pÄ individen att sjÀlv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara bÄde positivt och negativt. Professionellt arbete prÀglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osÀkerhet pÄ grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förÀlder. HÀr finns konkurrerande teorier om hur sfÀrerna pÄverkar varandra vilka Àr expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Företag har idag en stor press frÄn olika intressenter i samhÀllet pÄ att vara bÄde vinstdrivande och ta socialt och miljömÀssigt ansvar. Elbolag Àr speciellt pÄverkade dÄ de opererar i en bransch dÀr miljöfrÄgor har ett stort utrymme. Det Àr sÄledes intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen pÄ den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat pÄ de ökade pÄtryckningarna frÄn intressenter över tid. PÄ vilket sÀtt kan vi se en förÀndring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete frÄn och med det att de började hÄllbarhetsredovisa Är 2001 fram till idag? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utfört en fallstudie dÀr vi analyserat Vattenfalls samtliga hÄllbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor pÄ Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att sjÀlva grunden för NATO:s existens att vara en försvarspakt inriktad pÄ ett invasionsförsvar försvann. NATO var dÀrför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om alliansen har förÀndrats och teorin jag har tagit till hjÀlp Àr neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, frÀmst militÀr och politisk, och maktbalans Àr viktigast och att NATO Àr en typisk allians i en bipolÀr vÀrld dÀr alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istÀllet att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar Àven upp andra faktorer Àn bara militÀra och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

UtifrÄn antagandet att individer Àr nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmÀtning och incitamentsystem förstÀrka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision Àr vanligt inom sÀljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för sÀljande organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn ett synsÀtt dÀr en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstÀmma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstÀmma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, dÀr intervjuer med sÀljare och personal pÄ ledande befattning utförts, undersöks hur sÀljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstÀmmer samt om sÀljares faktiska beteende överensstÀmmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstÀmmer och att det Àven rÄder total överensstÀmmelse mellan sÀljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsÀtt som utgjort uppsatsens utgÄngspunkt. .

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under sÄvÀl vardag som högtid, bÄde jul och konferensresa skÄlas in med öl och brÀnnvin. Dock gÄr det inte att frÄngÄ det faktum att över 300 000 av landets invÄnare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av vÄra största folkhÀlsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt pÄ vÄra arbetsplatser. PÄ arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmÄga att upptÀcka och agera nÀr tecknen vÀl syns hos individen. Dessa tecken Àr inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

I en alltmer globaliserad vÀrld dÀr utbudet av produkter ökar Àr det svÄrt att skapa ett starkt och hÄllbart varumÀrke pÄ marknaden. DÄ det idag finns fÄ verktyg och koncept inom intern varumÀrksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumÀrket kan stÀrkas inifrÄn och ut. I studien har jag tittat nÀrmare pÄ begreppet Brand citizenship behaviour, ett omrÄde som Àr relativt nytt och bygger pÄ den anstÀlldes inverkan pÄ varumÀrket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berÀttelser som Äterges i Àmnet. Detta genom att ha intervjuat sju anstÀllda pÄ företaget SaltÄ kvarn.