Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

I en alltmer globaliserad vÀrld dÀr utbudet av produkter ökar Àr det svÄrt att skapa ett starkt och hÄllbart varumÀrke pÄ marknaden. DÄ det idag finns fÄ verktyg och koncept inom intern varumÀrksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumÀrket kan stÀrkas inifrÄn och ut. I studien har jag tittat nÀrmare pÄ begreppet Brand citizenship behaviour, ett omrÄde som Àr relativt nytt och bygger pÄ den anstÀlldes inverkan pÄ varumÀrket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berÀttelser som Äterges i Àmnet. Detta genom att ha intervjuat sju anstÀllda pÄ företaget SaltÄ kvarn.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om hur förstelÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ sin tjÀnst och förstelÀrarens roll i kollegiet. Studien baseras pÄ semistrukturella kvalitativa intervjuer med Ätta stycken förstelÀrare i nÄgra kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger pÄ förstelÀrarnas syn pÄ ledarskap, bÄde ledarskap frÄn huvudmÀn och skolledare och det ledarskap som de sjÀlva utövar pÄ kollegorna. Resultatet visar att förstelÀrarna i stor utstrÀckning Àr nöjda med satsningen pÄ karriÀrstjÀnster och det som lyfts fram som positivt Àr att satsningen kÀnns som en bekrÀftelse pÄ att detutvecklingsarbete som bedrivs pÄ skolorna Àr vÀrdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjÀnsterna.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjÀnst kan komma att stÀllas inför och under vilka förhÄllanden denne har att fatta sitt kanske livs svÄraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan mÀnniska. Bakgrunden till vÄrt arbete och det som vÀckt vÄrt intresse för Àmnet Àr de olika situationer vi stÀllts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vÄr tid pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ universitet. Dessa har fÄtt oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvÀndning och stÀlla oss frÄgan om en 40 Är gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhÀllsutvecklingen? Detta med tanke pÄ det allt hÄrdare klimat som polisen riskerar att möta. VÄr uppfattning Àr att den inte har det samt att den Àr komplicerad och svÄr att applicera i en verklig hÀndelse.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

FritĂ€nkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets tvĂ„ sista decennier, Ă€r i den mĂ„n man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom nĂ„gra fĂ„ undantag finns i första hand biografier över nĂ„gra av de ledande personerna inom fritĂ€nkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de mĂ„nga stora folkrörelser som sĂ„g dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritĂ€nkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas Ă€r en översiktlig genomgĂ„ng av de gemensamma tankar och idĂ©er som var centrala för dem som kallade sig sjĂ€lva fritĂ€nkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand Ă€r ett begreppsanalytiskt arbete sĂ„ bestĂ„r en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritĂ€nkeriet och dess idĂ©innehĂ„ll samt presentation av nĂ„gra av de mest tongivande agitatorerna.

Uppsatsen utgÄr ifrÄn att religionsfrihet Àr en mÀnsklig rÀttighet som hÄller pÄ att fÄ allt mer internationell uppmÀrksamhet pÄ grund av dess roll i ett demokratiskt samhÀlle. Genom att ingÄende beskriva de faktorer som pÄverkar religionsfrihet och se in pÄ hur religionsfrihet förstÄs och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förstÄelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bÀttre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mÄngkulturellt samhÀlle. Den nordiska kontexten, en sekulÀr statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden Àr alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas.Uppsatsen visar bl.a. pÄ att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfÀren samt behovet av att diskutera och fastslÄ civilsamhÀllets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden betrÀffande frÄgor som berör t.ex.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vÄrd. Semistrukturerade frÄgor anvÀndes och data analyserades genom latent innehÄllsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsÀttningar men ocksÄ vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. FörutsÀttningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmÄgor samt arbetsgruppen och organisationen.

Sverige framstÀlls ofta som ledande inom jÀmstÀlldhet. Trots detta verkar steget frÄn att tala om jÀmstÀlldhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar pÄ att jÀmstÀlldhet framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart, men att jobba aktivistiskt eller benÀmna sig som feminist ? det vÀcker starkt motstÄnd frÄn mÄnga hÄll. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man inom en kvinnorÀttsorganisation talar om motstÄnd.