Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ elevers audiovisuella förmÄga. Dagens skola krÀver andra redskap av dig som pedagog Àn vad gÄrdagens skola gjorde. En förÀndring som innebÀr mÄnga nya inlÀrningsmetoder som bÄde kan vara positiva och negativa dÄ kunskap om dessa kan vara bristfÀllig. Film Àr idag ett ledande medialt verktyg som kan anvÀndas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ nÄgra skillnader som finns i lÀrarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgÄ frÄn hur lÀrarutbildningen utvecklats över tid samt frÄn de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gÀllande lÀsförstÄelse. Den svenska lÀrarutbildningen har genomgÄtt ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgÄtt ett fÄtal (Uljens, 1998).Vi har intervjuat tvÄ informanter kopplade till lÀrarutbildningen, samt tvÄ informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och Äsikter som finns kring lÀrarutbildningarna i de bÄda lÀnderna, men ocksÄ vad de tror ligger bakom de svenska lÀrarutbildningarnas lÄga status.Samtliga informanter och litteratur pekar pÄ att lÀrarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna..

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Utvecklingen av mobiltelefoner och mobiltelefonmarknaden ökar i snabb takt. Bara i SverigesÄldes ca 3.8 miljoner mobiltelefoner Är 2011, över hÀlften av dessa var smartphones.AnvÀndning av en ny teknisk enhet kan i mÄnga fall vara problematisk till en början och olikastandarder kan utvecklas. DÀrför frÄgar vi oss hur lÀtt det Àr att byta mellan idag ledandesystem; hur anvÀndarvÀnliga Àr de för nya anvÀndare av andra system? Med hjÀlp avanvÀndartester testar vi systemen Android och iOS. Vi lyfter fram omrÄden dÀr systemenvisar brister samt lÀmnar förbÀttringsförslag, samt diskuterar om omrÄden dÀr det enasystemet gjort en lösning pÄ ett mer vÀlfungerade sÀtt.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Potentialskillnader mellan elektriskt utsatta delar och andra Ätkomliga ledande delar i byggnaden eller anlÀggningar kan orsaka livsfarliga elektriska urladdningar (strömgenomgÄngar) vid beröring. Potentialskillnader orsakar Àven problem för elektriska apparater att fungera tillfredsstÀllande i sin omgivning. Syftet med studien var att undersöka och identifiera uppkomsten till potentialskillnader samt de olika tolkningskonflikter som finns vid förbyggandet av problemen. Dagens elmiljöproblem beror till stor del pÄ den snabba teknikutvecklingen av elektroniken vi anvÀnder. För att lösa en stor del ut detta problem utför man potentialutjÀmning.

Vad har hÀnt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik? UtifrÄn teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföretrÀdare för massmedia för att fÄ svaret pÄ detta. Avsikten Àr att presentera vad och hur svensk politiskdagspress vÀljer att debattera svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik samt varför just detta innehÄll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sÀtta den sÀkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte Àr enkelt inom detta traditionstyngda politikomrÄde. Den svenska sÀkerhetspolitiska debattendomineras helt och hÄllet av frÄgorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, dÀr det rÄder en mycketuttrycklig historisk motsÀttning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats Àr att den politiska oenighetenom Sveriges framtida sÀkerhetspolitik Àr bestÄende och sÄ lÀnge ingenting pÄtagligt intrÀffar som förÀndrardenna situation, sÄ kommer media fÄ svÄrt att dra i gÄng en diskussion som pÄ allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

Uppsatsen du har framför dig baseras pÄ en kvalitativ studie gjord pÄ ett av Sveriges största byggföretag vid införandet av en arbetsmodell som företaget kallar Strukturerad produktion. Modellen baseras pÄ Lean production. Syftet Àr att studera Strukturerad produktion samt dess införande. Vi svarar pÄ syftet genom att undersöka hur befattningshavare inom företaget diskuterar förÀndringsprocessen, vilket formuleras genom vÄra frÄgestÀllningar. Hur ser modellen för Strukturerad produktion ut, vilka Àr de bÀrande idéerna? Hur gÄr processen för införandet av Strukturerad produktion till? Vilka översÀttningar görs för att anpassa modellen till organisationen?I teoridelen har vi valt att utgÄ frÄn ett brett spektra för att sedan ?tratta ner? teorin.

GEHC Àr en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affÀrsomrÄde. För en sÄdan organisation Àr det viktigt att ha ett framgÄngsrikt samarbete och att allokera sina resurser pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje Àr en brist i kommunikationen som försvÄrar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa tvÄ avdelningar. GEHC har bestÀmt sig för att genomföra en organisatorisk förÀndring dÀr avsikten Àr att förbÀttra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter fÄr verka i olika konfliktnivÄer. Detta möjliggör ocksÄ för svenska enheter att fÄ verka i en konflikt inom en irreguljÀr kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jÀmföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska smÄ- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. DÀrifrÄn vill vi med hjÀlp av vÄra respondenters perspektiv klarlÀgga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi Àr intresserade av att undersöka nÀrmare. Finns den kvar och hur pÄverkar den vÄra respondenters arbete i Sydafrika.Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr det empiriska underlaget Àr inhÀmtat genom intervjuer av personer pÄ ledande befattningar i fyra svenska smÄ- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teoretiska utgÄngspunkter hÀmtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.Studien visar att svenska smÄ och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst.

Sverige Àr ett föregÄngsland nÀr det gÀller miljöarbetet men har inte tillhört de ledande lÀnderna pÄ vindkraftsomrÄdet. Vindkraftsproduktionen i den urbana miljön Àr sÀllsynt pÄ den svenska marknaden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som menas med urban vindkraft, belysa vilka problem och hinder finns för vidare utveckling och berÀtta om framtidsplanerna för urban vindkraft i Malmö. Vidare försöker jag Àven redogöra för vilken pÄverkan urban vindkraft har pÄ vÄrt samhÀlle. Uppsatsen grundar sig pÄ analys av artiklar som behandlar urban vindkraft, studier av rapporter samt intervjuer med ansvariga för dem olika projektet som pÄgÄr i Malmö idag.