Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.

Antalet patienter inom sjukvÄrden ökar konstant medan det samtidigt sker nerdragningar avpersonalen. Kraven pÄ effektivitet blir allt större och snabba byten mellan patienter Àr ensituation som personalen allt oftare stÀlls inför. Kompetens, yrkeskunnande ochförtrogenhetskunskap Àr nÄgra begrepp som har betydelse för att klara av arbetssituationen.Dessutom Àr det viktigt att hitta en fungerande metod för stresshantering. Syftet med arbetetÀr att beskriva erfarenheter som undersköterskor inom anestesiverksamhet har av att hanterade tvÀra kast som uppstÄr vid snabba byten mellan en akut svÄrt sjuk eller skadadtraumapatient och en patient med mindre svÄr sjukdom eller skada. Samt beskriva deomstÀndigheter som kan försvÄra eller underlÀtta hanterandet.

Bakgrund: Tobaksrökning Ă€r den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvĂ€njning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnĂ„ ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvĂ€njningskurser inom primĂ€rvĂ„rden uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnĂ„dd rökfrihet mellan personer som fĂ„r rĂ„dgivning individuellt respektive i grupp.

SmÀrta Àr det obehag som individen upplever ligga utanför den nivÄ av smÀrta som han eller hon upplever tolererbar. SmÀrtan benÀmns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smÀrta Àr den som benÀmns som kortvarig och övergÄende, den övergÄr till kronisk smÀrta dÄ det pÄgÄtt lÀngre Àn tre mÄnaders tid. SmÀrtan uppstÄr utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smÀrtreceptorerna. I fall dÀr smÀrtans ursprung Àr okÀnd benÀmns smÀrtan som idiopatisk.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

I min rapport presenterar jag en fÀltundersökning för att hitta olika lösningar för att behandla realtidsvideo. De programmeringsgrÀnssnitt som det frÀmst riktar sig till Àr Matlab och Java. Rapporten Àr tÀnkt att ge vÀgledning och fungera som en guide för dem som önskar arbeta med enklare former av realtidsbehandling av video. Jag kommer dels att gÄ igenom rena Matlab- och javalösningar och dels visa hur olika tekniker kan kombineras för att Ästadkomma ytterligare tekniker för att behandla realtidsvideo. För full förstÄelse av rapportens alla delar rekommenderas att lÀsaren har grundlÀggande kunskaper om programmering i Matlab och Java..

Den hÀr uppsatsen behandlar de sÄ kallade Catalantalen, vilket Àr en talföljd som anvÀnds inom mÄnga olika tillÀmpningsomrÄden. Tanken Àr att lÀsaren först ska fÄ en introduktion/repetition inom de delar av kombinatoriken som Àr nödvÀndiga för att sedan kunna förstÄ Catalantalen och dess anvÀndning. Uppsatsen Àr frÀmst skriven för gymnasieelever som vill fördjupa sig inom kombinatoriken men kan Àven passa universitetsstuderande inom matematik.Uppsatsen kan kanske Àven fungera som ett stöd till att förse intresserade elever med ytterligare material och utmaningar. .

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.

Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr dÀr pÄ grund av allvarlig sjukdom eller skada. MÄnga av dessa patienter drabbas av intensivvÄrdsrelaterat delirium som rÀknas som en vanlig komplikation av att vÄrdas pÄ IVA. Varför patienterna i sÄ hög grad utvecklar delirium Àr inte tillrÀckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att fÄ ett ökat lidande, förlÀngd vÄrdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vÄrda patienter med intensivvÄrdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod anvÀndes för att besvara syftet.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vÀgleder mÀnniskor som har fÄtt en skada eller sjukdomsom pÄverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) Àr av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vÄrd. I ett teamarbete Àr det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. FörutsÀttningar för ett bra samarbetemellan professioner Àr förstÄelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmÄga att kommunicera med andra.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada pÄ akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga pÄföljder kunde uppstÄ hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor anvÀnde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet pÄ akutmottagning utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

Diabetes Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det Àr viktigt att ta upp detta inom vÄrt ÀmnesomrÄde, dÄ god kosthÄllning pÄverkar deras vÀlmÄende i hög grad. Dessutom Àr tonÄrstiden en mycket fragil period i livet dÀr diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hÀnsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn pÄ att följa kostrÄden. Detta gör vi genom att intervjua Ätta ungdomar, pÄ ett diabeteslÀger, i Äldrarna 15 ? 18 Är som haft diabetes i mellan 2 mÄnader och 11 Är.Undersökningen visade att det finns mÄnga faktorer som inverkar hur ungdomarna vÀljer att hantera sin kost.