Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för smÄ komplementÀrföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strÀvas det efter att bidra till förstÄelsen för snabbt vÀxande komplementÀrföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgÄngsfaktorer för denna typ av företag bygger pÄ skapandet och upprÀtthÄllandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstÀrka dessa externa relationer krÀvs Àven en intern organisation med förmÄgan att stötta och driva pÄ denna syn pÄ samarbete..

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.

Bakgrunden till studien Àr att vikten pÄ den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bÀr för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges pÄ rÀtt plats i rÀtt tid pÄ grund av minskad rörlighet. TerrÀngen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat nÀr den bedriver strid till fots, gentemot vikten pÄ och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som anvÀnts Àr en jÀmförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som faststÀllts i författarens analysverktyg som utgÄr frÄn de amerikanska doktrinerna.

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de skÄnska kustkommunerna planerar för de kustnÀra omrÄdena. Undersökningen utgÄr ifrÄn framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivÄhöjningar samt lÀnsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats pÄ kommunernas översiktsplaner.Resultatet pÄvisar att kommunerna försöker förhÄlla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utstrÀckning som möjligt, dock visade det sig att nÄgra kommuner hade planeringar som inte var helt samstÀmmig med riksintressets villkor. Samtidigt sÄ hÀnvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens vÀrde. Kommunerna menar pÄ att fritidshusomrÄden inte ska byggas inom kustomrÄdet, dock finns det kommuner som planerar in sÄdana omrÄden.

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Bakgrund: FrÀmre korsbandsskada Àr en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. FrÀmre korsbandsskada Àr det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. MÄnga studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knÀledsskada. För att utvÀrdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive Àr redo att ÄtergÄ till idrott ska personen uppnÄ 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behÄlla god knÀfunktion verkar det vara av stor vikt att försÀtta med specifik trÀning för det opererade benet Àven efter ÄtergÄng till idrott.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

BakgrundLivmoderhalscancer Àr den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor Ärligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) Àr den frÀmsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika anvÀnds som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den kÀnsligare för en eventuell strÄlbehandling. Att genomgÄ cytostatikabehandling för livmoderhalscancer Àr en krÀvande period.SyfteAtt belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet nÀr de genomgÄr cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer.MetodStudien bestÄr av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl.

Bristande kognitiv förmÄga eller ordförrÄd kan medföra svÄrigheter för barnet att kunna berÀtta om sin smÀrta och sÄlunda göra smÀrtan svÄridentifierad. Barnet anvÀnder sig av lek och sömn för att hantera sin smÀrta vilket kan göra att smÀrtan inte uppmÀrksammas i mötet med ambulanssjukvÄrden. All personal som vÄrdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. SmÀrta Àr en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vÄrdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda barn med smÀrta.

SAMMANFATTNING Artros och skador i ledbrosk Àr vanliga problem hos bÄde mÀnniskor och djur, som orsakar stora fysiska besvÀr i form av smÀrta och nedsatt rörelseförmÄga. Idag finns ett flertal olika behandlingsmetoder mot artros, men Ànnu finns ingen bra behandlingsmetod för att Ästadkomma lÀkning av ett skadat ledbrosk. I den hÀr studien anvÀndes kanin som modelldjur för att utvÀrdera en ny behandling mot artros pÄ mÀnniska. MÄlet var att stimulera nybildning av ledbrosk via rekrytering av mesenkymala stamceller. Studien utfördes pÄ 20 kaniner av rasen New Zeeland White, 6-7 mÄnader gamla honor med en kroppsvikt pÄ ca 4 kg. En ledskada skapades med borr pÄ den mediala femurkondylen i kaninernas vÀnstra knÀled under anestesi. DÀrefter injicerades en hyaluronsyragel enbart eller tillsammans med tillvÀxtfaktorn bone morphogenic protein-2 (BMP-2) i leden.

Bakgrund och problem: IntÀkter Àr för de flesta företag den största posten i resultatrÀkningen och redovisas inte de pÄ ett korrekt sÀtt kan det medföra stora problem för ett företag samtidigt som det ger intressenter en felaktig bild av företaget. Under de senaste Ären har flertalet redovisningsskandaler uppdagats och i de flesta fall grundar de sig i en felaktig intÀktsredovisning. IASB och FASB har inlett ett konvergensprojekt för att utveckla begreppet ?revenue recognition?, det vill sÀga nÀr en intÀkt ska redovisas. Bakgrunden till projektet Àr bland annat att definitionen och kriteriet för nÀr en intÀkt ska tas upp inte stÀmmer överens mellan förestÀllningsramen och IAS 18 ? IntÀkter.