Sökresultat:
861 Uppsatser om Erfarna lärare - Sida 52 av 58
Pasteurellainfektioner orsakade av kattbett
Kattbett Àr vanliga bÄde inom veterinÀr- och humanmedicinen. De orsakar ofta djupa sÄr som Àr svÄra att rengöra och lÀtt blir infekterade med bakterier frÄn kattens munflora. Rodnad, svullnad, vÀrme och ökad kÀnslighet i omrÄdet kring bettet Àr karakteristiska symptom som uppstÄr i snitt 12 timmar efter bettet. Komplikationer som ses i samband med kattbett Àr huvudsakligen abscessbildning och tenosynovit, men Àven allvarligare komplikationer som septisk artrit, osteomyelit, bakteremi och meningit förekommer. Risken för komplikationer ökar om bettet sker över leder, senor eller ben vilket ofta Àr fallet nÀr mÀnniskor blir bitna, dÄ hÀnder och armar Àr de vanligaste lokalisationerna för kattbett.
Gitarrister - lika men olika
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lÀr sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lÀrstilar samt visa pÄ vilka konsekvenser detta fÄr i rollen som musiker, men ocksÄ som pedagog.FrÄgestÀllningarna handlar om hur olika gitarrister lÀr sig sitt instrument utifrÄn ett figuralt eller formellt tillvÀgagÄngssÀtt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som hÀnder nÀr man övar utifrÄn sina minst utvecklade kompetenser och varför det Àr bra att som pedagog och musiker kÀnna till olika lÀrstilar. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar diskuterar vi vÄra skillnader som gitarrister och individer utifrÄn teorin om multipla intelligenser, definierar vÄra olika lÀrstilar och vad för typ av lÀrande som har Àgt rum i vÄr undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lÀrandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer frÄn Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi anvÀnder ocksÄ studiematerial frÄn Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie pÄ hur vi sjÀlva arbetar för att utveckla de omrÄden dÀr vi funnit uppenbara utmaningar.
Att lÀra och undervisa om brÄk med olika nÀmnare : En Learning Study i Ärskurs 4, 6 och 9
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka undervisning och lÀrande av lÀrandeobjektet, brÄk med olika nÀmnare, i Ärskurs 4, Ärskurs 6 och Ärskurs 9. DÄ specifikt jÀmförelsen av brÄk med olika nÀmnare och addition med hjÀlp av gemensam nÀmnare. Studien avser att söka vad som Àr kritiskt för att kunna lÀra sig detta. Vi genomförde en learning study som Àr en typ av aktionsforskning dÀr studien genomförs i klassrumsmiljö och fokus ligger pÄ vad eleverna ges möjlighet att lÀra sig. Vanligtvis genomförs en learning study i tre cykler dÀr undervisningen gradvis förbÀttras mellan cyklerna. VÄr första cykel genomfördes i Ärskurs fyra, den andra cykeln i Ärskurs sex och den sista och avslutande cykeln i Ärskurs nio.
Samiskt skogsutnyttjande, dimensionsavverkningar och naturvÀrden : skogshistorisk analys i block 5, Pakko kronopark i Norrbotten
In order to understand the human impact on today?s remaining ?virgin? forest and to develop sensible management strategies for future reserves, it is necessary to know how these forests have developed. This knowledge can be gained by using forest history analysis. here are large areas of forests still untouched by modern forestry in the mountainous region in the county of Norrbotten. These forests are highly interesting study objects from an ecological and historical point of view.
Förtroende i projektarbete - En inblick i det temporÀra och heterogena projektets förtroendeprocess
Genom empiriska studier Àmnar denna uppsats skapa ett bidrag till den rÄdande forskning som idag finns pÄ Àmnet projektledarskap och grÀnsöverskridande arbete kopplat till förtroendeprocessen. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att ge en klarare och mer verklighetsförankrad bild av förtroendeprocessen i arbetsformen projekt som ofta prÀglas av starkt uppgiftsfokus, heterogenitet och tidsbegrÀnsning. FrÄgestÀllning: Hur ser förtroendeprocessen i tillfÀlligt hopsatta och heterogena projektgrupper ut ur ett ledarskapsperspektiv samt vad krÀvs för att den ska fungera? Uppsatsen baseras pÄ expertintervjuer med erfarna projektledare samt pÄ utvald teori pÄ Àmnena förtroende, projektarbete, ledarskap, grÀnsöverskridande arbete och projektledarskap. Den analysmetod som valts Àr den abduktiva ansatsen som lÄter tolkningsprocessen pÄverkas av bÄde den studerade litteraturen och den insamlade empirin.
Landskapsingenjör i en ledande befattning inom begravningsverksamheten
KyrkogÄrdsförvaltningar i Sverige stÄr inför ett generationsskifte nÀr fyrtiotalisterna i allt snabbare takt avgÄr med pension. Det nÀmns att 52 % av de som Àr ledare idag inom kyrkogÄrdsförvaltning, kommer att pensioneras inom 5 Är. Idag finns det unga landskapsingenjörer som har kompetens inom omrÄdet men har kort yrkeserfarenhet. Det finns redan unga landskapsingenjörer som arbetar inom begravningsverksamheten i en ledande roll. Movium partnerskap arbetar med ett mentorprojekt inom kyrkogÄrdsförvaltning med syftet att stÀrka kontakterna mellan erfarna och nya ledare pÄ olika nivÄer i deras yrkesliv.
Fordonselevers syn pÄ religion och religionskunskap : En etnologisk undersökning som granskar intresse och ointresse för religion och religionskunskap
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna Àr. Det Àr relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsÀmnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt lÄga betyg i religionskunskapsÀmnet. Skolinspektionens granskning visar Àven pÄ brister i hur Àmnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att Àmnet inte Àr anpassat för dem och att det pÄminner om den religionskunskap de lÀste pÄ högstadiet.
Emigration och Amerikabild - Om utvandrarens bildvÀrld och vÀrldsbild med utgÄngspunkt i emigrationen frÄn VÀsternorrland till Amerika 1901-1909
I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. UtgĂ„ngspunkten Ă€r i VĂ€sternorrland och en analys av Ărnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvĂ€rde i en mer bildfattig kultur Ă€n den vi har idag och sparades underen lĂ€ngre tid Ă€r syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvĂ€rld och vĂ€rldsbild. FrĂ„gorsom behandlas Ă€r: I vilket kĂ€llmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tĂ€nkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspĂ„verkandefaktor.
Revision i kontantbranscherna
Bakgrund och problem: Ă
r 2004 beslutade regeringen att tillkalla en sÀrskild utredning gÀllande möjligheten att kontrollera omsÀttningen hos företag i kontantbranscherna. Utredningen föreslog införande av krav pÄ registrering av försÀljningen i certifierade kassaregister samt krav pÄ att föra sÄ kallade personalliggare. IntÀkternas fullstÀndighet Àr mot denna bakgrund ett omdiskuterat Àmne och diskussioner har förts kring det problem revisorer stÄr inför vid granskning av företagens intÀktsredovisning. Syfte: Studien syftar till att ta reda pÄ vad som Àr god revisionssed för revisorer vid granskning av företag i kontantbranscherna, sÄsom restauranger och butiker. Vi skall vidare undersöka hur revisorer hanterar situationer dÄ de inte med rimlig grad av sÀkerhet kan styrka att redovisningen Àr upprÀttad enligt god redovisningssed.
OlinjÀrt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos hÀst, en pilotstudie
Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.
Vilse i litteraturen? : Den autonarrativa litteraturen i teori och praktik. Erfarna och oerfarna lÀsares lÀsning av tvÄ autonarrativa texter.
Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.
LÀr si - sedan gör sÄ: VÀgen frÄn en individtÀnkande skola till en kollektivtÀnkande arbetsmarknad
Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.
Död ved i gallrad skog och nyckelbiotoper : en jÀmförelse av habitatkvaliteter för vedlevande lavar och mossor
A high amount of dead wood is one of the most important prerequisites for high biodiversity on forest land in Sweden. Dead wood is most abundant in young forests, thinned forests, woodland key habitats and protected forest land. In old-growth forests most of the dead wood consists of logs and snags, whilst in managed forests a huge proportion of dead wood is made up of logging residues like stumps and FWD, fine woody debris (< 10 cm diameter). All these different types of dead wood may serve as substrates for epixylic bryophytes and lichens. However, few studies have been conducted on the relative importance of these different fractions of dead wood for the occurrence of bryophytes and lichens, especially when considering dead wood on thinned forest land.
Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete
Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.
Riskkommunikation ur rÀddningstjÀnsters perspektiv: Förebyggande arbete för att motverka social oro
Sverige har under en lÀngre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhÀllet blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svÄrare riskkommunikation mellan rÀddningstjÀnster och allmÀnheten, med mÄl att skapa ett sÀkert samhÀlle. Samtidigt har det svenska samhÀllet upplevt social oro vilket har startat en diskussion om rÀddningstjÀnsten kan anvÀndas för att motverka social oro. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) har dÀrför börjat undersöka rÀddningstjÀnsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport Àr att klargöra om det sker nÄgot erfarenhetsutbyte mellan rÀddningstjÀnsterna, om det finns metoder och strategier för hur rÀddningstjÀnsterna arbetar med riskkommunikation i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i sÄ fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för rÀddningstjÀnsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhÀllet samt hur rÀddningstjÀnsterna ser pÄ framtiden vad gÀller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhÀlle.Sex rÀddningstjÀnster har intervjuats.