Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .

This study concerns how organizations manage various problematic areaswhen implementeing Business Intelligence and experiences from BusinessIntelligence project failures on management level. In order to highlightthese questions, we have carried out interviews with four organizationswhich have great experience in working with Business Intelligence on adaily basis.The result of the study shows that all organizations deal with difficultiesregarding cost-benefit issues and justification concerning BusinessIntelligence investments. The result also showed that the organizationsfaced difficulties with integration concerning time and cost. Documentingand securing support systems presented different attitudes between theorganizations, primary in the question about sub complements to BusinessIntelligence and in the way that they were documented. In the discourse oflegal issues and privacy the majority of the organizations chose not to storepersonal information relative to legal security demands.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhÄllningssÀtt i mötet med klienter inom rÀttspsykiatrin. Undersökningsgruppen bestod av 10 legitimerade arbetsterapeuter som arbetar inom svensk rÀttspsykiatri. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn tvÄ huvudfrÄgor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Introduktion: LÄngvariga smÀrt- och spÀnningsproblem Àr idag ett utbrett samhÀllsproblem och tillstÄndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smÀrta kan befÀstas i kropp och identitet. En lÄngvarig smÀrtproblematik kan leda till fysisk och mental ohÀlsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt pÄ sikt Àven medföra ökade sjukvÄrdskostnader i samhÀllet. Personer med lÄngvarig smÀrta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskÀnnedom, BK, som behandling för sitt smÀrttillstÄnd. BK har i studier visat potential bÄde pÄ individ- och samhÀllelignivÄ.

Bakgrund: Medicintekniken blir bara mer avancerad för vart Är. Sjuksköterskan anvÀnder medicintekniken dagligen i omvÄrdnaden. Patienten Àr ett subjekt, vilket betyder att den Àr mer Àn en kropp. Medicintekniken kan nÀr den anvÀnds pÄ fel sÀtt av sjuksköterskan, Àndra synen pÄ patienten och göra den till ett objekt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur det Àr att arbeta med medicinteknik i omvÄrdnaden och hur sjuksköterskan anser att medicintekniken inverkar pÄ omvÄrdnaden.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes enligt Graneheim och Lundman (2004). Data samlades in genom intervjuer med sju sjuksköterskor som arbetade pÄ akutmottagningen.Resultat: I analysen skapades olika kategorier: OmvÄrdnadskompetens, krav, kvalité, förhÄllningssÀtt och omvÄrdnadsfokus.Konklusion: Sjuksköterskan Àr beroende av medicintekniken för att omvÄrdnaden ska fungera.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksÄr. FrÄgestÀllningarna var: Hur pÄverkas patientens vÀlbefinnande av trycksÄr samt vilka erfarenheter av trycksÄr beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjÀlp av sökorden ?pressure ulcer?, ?quality of life?, ?well being? och pain. Artiklarna skulle fokusera pÄ patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Företag i Sverige styrs till största delen av mÀn, Saab Aerotech Àr inget undantag. Med anledningen av detta Àr vÄrt syfte med den hÀr studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.Uppsatsen Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer pÄ Saab Aerotech. Vi har i vÄrt arbete valt att anvÀnda oss av Human Relations dÀr den teoretiska grunden Àr organisationsteorin vilken bidrar till att förstÄ och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestÀmmelser över beteende i organisationer.Resultatet visar att bÄde individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech Àr en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och Àr inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stÀmmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning..

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation ochkön. Äldreomsorgen blev ett sjĂ€lvklart val av arena för utförande av undersökning dĂ„ det Ă€r enverksamhet med stor könsobalans. I takt med samhĂ€llets utveckling vad gĂ€llerjĂ€mstĂ€lldhetstĂ€nkande, Ă€r det befogat anser jag att stĂ€lla sig frĂ„gan hur det kommer sig attĂ€ldreomsorgen utvecklas sĂ„ lĂ„ngsamt pĂ„ detta omrĂ„de. DĂ€rför Ă€r min frĂ„ga ?Hur skapas ochĂ„terskapas könsobalansen pĂ„ Ă€ldreboendet?? Syftet med arbetet Ă€r att ge en bild av hurkvinnor och Ă€ldreomsorgen tillsammans skapar och Ă„terskapar könsobalansen.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn nÄgra gymnasieelevers levda erfarenheter undersöka hur motivationen att lÀra frÀmjas i skolan. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar: ? Hur erfar gymnasieeleverna undervisningens utformande som vÀsentlig för frÀmjandet av motivationen att lÀra? ? Hur och pÄ vilket sÀtt erfar gymnasieeleverna att personer runtomkring dem har betydelse för motivationen att lÀra?? Hur erfar eleverna sina egna möjligheter att frÀmja motivationen att lÀra i skolan? Teori: Till grund för studien ligger den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen. Syftet Àr att fÄnga elevers levda erfarenheter vad gÀller fenomenet motivation och vad som frÀmjar den. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi enligt Bengtsson (2005) lever vÄra liv i.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nÀtverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom utifrÄn familjernas svar nÀmligen, samordning/samarbete, förvÀntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att fÄ stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nÀtverksmöte sÄgs som en lÀttnad av familjerna.

Att bli förÀlder Àr en omtumlande upplevelse. För de förÀldrar som vill ha stöd ska detta ocksÄ finnas tillgÀngligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stÀrka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift nÀr det gÀller att ge stöd till förÀldrar med barn i Äldrarna 0-6 Är. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i förÀldraskapet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och HÀllgren Graneheim.