HjÀrtinfarkt Àr en vanlig sjukdom i vÀstvÀrlden. Eftersom patienterna ofta upplever Ängest och oro i samband med hjÀrtinfarkt Àr bemötande, kÀnslomÀssigt stöd och patientinformation av stor vikt vid omvÄrdnaden. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter under och efter vÄrdtiden vid hjÀrtinfarkt. Studien Àr en litteraturstudie. De nio artiklar som anvÀndes i resultatet analyserades med hjÀlp av en modifiering av Burnards fyra analysmetods steg.

Patienter som Àr bÀrare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i mÄnga fall ensamhet, bristande information, lÀngre vÀntetider och dÄlig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivÄ har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vÄrden samt erfarenhet av att vÄrda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick frÄn semistrukturerade frÄgor genomfördes pÄ tvÄ kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 Är gamla med 3-15 Ärs erfarenhet inom yrket.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos Àr allmÀnfarliga och smittspÄrningspliktiga sjukdomar som i olik utstrÀckning Àr förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillÀmpas inom vÄrden specifika ÄtgÀrder vilka kan innebÀra minskad mÀnsklig kontakt mellan patient och vÄrdare. VÄrdrelationen utgör ett fundament i vÄrdandet. En icke-vÄrdande relation kan pÄ olika sÀtt pÄverka patientens psykologiska hÀlsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbÀrande patienters erfarenheter av vÄrdande.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

Inom vÄrden Àr det inte ovanligt att det uppstÄr konflikter i personalgruppen, som kan ha stor pÄverkan pÄ bÄde den psykosociala arbetsmiljön och för den omvÄrdnad och det bemötande patienter och nÀrstÄende fÄr. Chefer i vÄrden upplever att konflikter och konflikthantering Àr svÄrt. Tidigare studier visar att chefer inom vÄrden i hög utstrÀckning undviker att gÄ in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter pÄ ett sÀtt som endast ger en kortvarig lösning. DÄ konflikter kan ha pÄverkan pÄ patientens omvÄrdnad Àr det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstÄr. Syftet med studien var att undersöka vÄrdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Efterbördsskedet Àr förlossningens sista och mest riskfyllda stadie pÄ grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handlÀggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och dÀrmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlÀgga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med Ätta barnmorskor verksamma inom förlossningsvÄrden.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsÀttningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvÄrden i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvÄrdnad till patienter inom palliativ vÄrd. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader betrÀffande erfarenheter och förutsÀttningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvÄrd (MOH) och vÄrdcentralernas hemsjukvÄrd (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvÀrsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkÀt. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehÄllsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsÀttningar att utföra existentiell omvÄrdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vÄrdgivaren var med sin existentiella omvÄrdnad kundepÄvisas. DÀremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvÄrdnad utfördes inom respektivearbetsplats.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Varje Är riskerar patienter att drabbas av komplikationer sÄsom skada och sjukdom pÄ grund av brister inom hÀlso- och sjukvÄrden. Forskning visar att antalet sjuksköterskor per patient pÄverkar vÄrdkvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla den samlade kunskapen kring sjuksköterskors erfarenheter av hur omvÄrdnaden pÄverkas av antalet patienter per sjuksköterska inom slutenvÄrden. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt med en systematisk beskrivning av det studerade problemomrÄdet. Resultatet visar att sjuksköterskor anser att vÄrdkvaliteten Àr sÀmre om antalet patienter per sjuksköterska Àr högre.