Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÀxande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ vÄrdcentral. För vÄrdsökande innebÀr det att fÄ rÄd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om Àldres erfarenheter av telefonrÄdgivning för att bÀttre kunna förstÄ de vÄrdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldre vÄrdsökandes erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats anvÀnts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med Àldre vÄrdsökare som har fÄtt telefonrÄdgivning via vÄrdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framtrÀdde tvÄ teman FÄ kontakt och Kommunikation.  I FÄ kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och FörutsÀttningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som anvÀnds för att fÄ kontakt kan ses bÄde som en tillgÄng och ett hinder för kontakt.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa matematiklÀrarstudenternas kÀnnedom om olika bedömningsformer samt att undersöka deras erfarenheter kring bedömning frÄn deras VFT-skola (Verksamhetsförlagd tid). Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex matematiklÀrarstudenter. Examensarbetet ger inblick i vilka bedömningsformer matematiklÀrarstudenterna har blivit utsatta för under sin lÀrarutbildning och vilka bedömningsformer dessa sÀger att de tÀnker tillÀmpa i sitt kommande lÀraryrke samt hur dessa upplever bedömningen pÄ VFT-skolor. Sammanfattningsvis visar resultatet att matematiklÀrarstudenterna har blivit utsatta för varierande bedömningsformer, som redovisningar (muntliga framföranden), grupparbeten, laborationer m.m, samt att dessa menar att de kommer att tillÀmpa varierande bedömningsformer (ex. pÄ nÄgra Àr skriftliga inlÀmningar, laborationer, prov och redovisningar) i sitt kommande lÀraryrke.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Bakgrund:Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelÄlder. Incidensen i Sverige Àr relativt hög. Symtomen Àr neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs sjÀlvbild kan pÄverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv pÄ livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.

I syfte att undersöka förÀndring efter en utbrÀnningsprocess genomfördes halvstrukturerade intervjuer med Ätta personer. Undersökningens huvudfrÄga var; Vad upplever dessa personer har förÀndrats som en följd av deras utbrÀndhet?Vi har anvÀnt kvalitativ metod och genom vÄra intervjuer har vi försökt illustrera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Studien har en hypotesgenererande ansats.Resultatet visade mÄnga exempel pÄ förÀndring och fem övergripande teman utkristalliserades. Det första övergripande temat handlar om nya insikter om sig sjÀlv.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.

BakgrundNÀstan var tionde patient inom den somatiska slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lÀmpliga ÄtgÀrder vidtagits av hÀlso- och sjukvÄrden. HÀlso- och sjukvÄrden och dess personal Àr enligt gÀllande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och sÀker vÄrd, vilket innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrden ska arbeta för att förebygga vÄrdskador och arbeta patientsÀkert. PatientsÀkerhetsarbetet innebÀr att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vÄrdskador samt uppmÀrksamma och ÄtgÀrda risker. Chefsjuksköterskan Àr vÄrdpersonalens nÀrmaste chef och Àr ledare för omvÄrdnaden pÄ avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsÀkerhetsarbete och att upprÀtthÄlla omvÄrdnadens kvalitet.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

MÀnniskor idag blir Àldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vÄrd samtidigt som vÄrden i hemmet expanderar. NÀrstÄende till patienter i den palliativa hemsjukvÄrden kan uppleva kÀnslor av otillrÀcklighet, maktlöshet och hjÀlplöshet. De kÀnner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid kÀnner sig sedda av vÄrdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonalens omvÄrdnad vid palliativ hemsjukvÄrd. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som sammanstÀlldes och bildade resultatet.

Med anledning av ISPS- kodens intrÀdande 2004 och personliga erfarenheter frÄn fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i Àmnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare Àr att den allmÀnna uppfattningen bland ombordanstÀllda Àr att portvakten Àr i vÀgen och det tar lÄng tid att komma till sin arbetsplats pÄ fartyget.Detta Àr en deskriptiv uppsats, dÀr vi gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ intervju med vaktpersonal. Intervjun Àr sedan jÀmförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, dÄ denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef pÄ G4S i Göteborgs hamn.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar stÀndigt och i takt med detta fÄr allt fler rollen som anhörigvÄrdare. Ofta kÀnner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvÄrdare finns det mycket stöd att fÄ vilket kan tyda pÄ att information om stödet inte nÄr ut. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva anhörigvÄrdares erfarenheter av att vÄrda nÀrstÄende som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar.

Bakgrund: Strukturella förÀndringar i form av nya lagar och högre krav pÄ att vÄrden anpassar sig efter vÄrdtagarens behov, har medfört ökade krav pÄ samarbete mellan vÄrdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner Àr teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsÀker och personcentrerad vÄrd. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med lÀkare inom vÄrden. Som metod har en litteraturöversikt anvÀnts.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.