En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom och det finns studier som visar pÄ att 25 procent av befolkningen lider av den. IBS Àr en kronisk sjukdom som inte gÄr att diagnostisera med hjÀlp av undersökningar utan bygger pÄ patientens anamnes och att utesluta andra sjukdomar. Forskning visar att det inom sjukvÄrden saknas förstÄelse och empati för patienter med IBS och hur sjukdomen pÄverkar deras livsvÀrld. DÀrför kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ mer om hur patienter med IBS erfar sin vardag och vilka problem som kan uppstÄ pÄ grund av sjukdomen. Syftet Àr att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en funktionell tarmsjukdom som IBS.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum dÀr naturrelaterade ÄtgÀrder vidtagits samt deras erfarenheter av hÀlsofrÀmjande upplevelser i naturen. Metoden som anvÀndes för att kunna undersöka forskningsfrÄgorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkÀt med tvÄ öppna frÄgor. Resultatet av en kvalitativ innehÄllsanalys visade att naturens positiva hÀlsofrÀmjande effekter upplevdes bÄde inom- och utomhus. KÀnslan av lugn och ro, ÄterhÀmtning och vÀlmÄende upplevdes pÄ grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.

FörÀldraskapet innebÀr en stor livsförÀndring och medför bÄde positiva och negativa upplevelser. Det Àr viktigt att förÀldrar och barn fÄr ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men Àven för hela familjen. Nyblivna förÀldrar befinner sig i en sÄrbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd frÄn omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebÀra svÄrigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhÄlla en fördjupad förstÄelse för hur lÀrare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslÀrare har kring Àmnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lÀrare pÄ tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan uppkommit. UtifrÄn en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna frÄn de olika skolorna. Datan som erhÄllits frÄn metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: NivÄanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

I vÄrt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika stadsdelar, undersökt vad Ätta elever i Äldrarna 7-9 Är tÀnker kring fattigdom. Som blivande lÀrare vill vi veta vad elever tÀnker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga mÀnniskor upplever sin situation, vad fattigdom innebÀr samt om de anser sig sjÀlva eller andra kunna pÄverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hÄllbar utveckling. VÄrt syfte Àr Àven att se om det finns nÄgra sociokulturella skillnader beroende pÄ elevernas bakgrund. Vi har genom vÄrt arbete konstaterat att barnen har mÄnga olika tankar kring fattigdom.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssÀtt som underlÀttar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gÀllande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tÀnker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar ocksÄ att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det Àr viktigt för illustratören att författaren kan berÀtta i bilder. Denna undersökning har Àven bidragit till att jag hittat arbetssÀtt och teknik som underlÀttar arbetet med barnboksprojektet.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebÀrgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjÀlpbehov frÄn sin omgivning och att som förÀlder fÄ ett barn med denna diagnosinnebÀr stora förÀndringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaförÀldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstÄnd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, dÀr sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika omrÄden: outtaladansvarsfördelning, att kÀnna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de förÀldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bÀr en tung börda som Àrrelaterad till barnets problem och svÄrighetsgrad.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa Àr de mest förekommande Àtstörningarna hos kvinnor i tonÄren och hos unga vuxna. Personer som lider av Àtstörningar har ofta brist pÄ empati och kÀnslor vilket försvÄrar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa dessa patienter krÀvs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmÄga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vÄrdar personer med Àtstörningar. Metod: Detta Àr en systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svÄra att hÄlla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svÄrt. I studien undersöktes Àven pÄ vilket sÀtt erfarenheter kan ha en pÄverkan pÄ det svÄra samtalet.Studien har undersökt forskningsomrÄdet utifrÄn en kvalitativ approach och utifrÄn en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svÄra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrÄn socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. UtifrÄn de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet pÄ att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hÀlsa och vÀlmÄende Àr de samtal som upplevs som svÄra dÄ cheferna har en nÀra relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor pÄverkan för hur de upplever och genomför svÄra samtal med medarbetare..

Denna studie syftar till att undersöka chefers och personalansvarigas upplevelser och erfarenheter av olika typer av svÄra samtal i arbetslivet. Studien avser dessutom att finna svar pÄ hur man som chef eller personalansvarig bÄde mentalt och praktiskt kan förbereda sig pÄ att genomföra olika svÄra samtal. Tidigare forskning visar pÄ att upplevelsen för samtalsledaren kan skilja sig Ät beroende pÄ samtalets innehÄll. Sju personer pÄ olika arbetsplatser har i studien intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Denna tvÀrsnittsstudie skapar en bredare bild och djupare förstÄelse för hur svÄra samtal i yrkeslivet kan upplevas.

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i vÄrden av sitt nyfödda barn pÄ neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att frÀmja förÀldrars delaktighet. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv litteraturstudie dÀr 29 artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat pÄ positiva erfarenheter för förÀldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvÄrdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen nÀr mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att förÀldrarna inte fick tillÄtelse av personalen att vara med i omvÄrdnaden av sitt barn.