Reumatoid artrit (RA) Àr den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i Sverige. Artros Àr en icke inflammatorisk sjukdom. En del av behandlingen för reumatiker idag bestÄr av patientundervisning i grupp. Genom patientundervisning ökar patientens kunskaper och bÀttre förutsÀttning till egenvÄrd ges. Syftet med studien var att beskriva kursdeltagares erfarenheter av patientundervisning för reumatiker fem Är efter avslutad kurs.

Papperslösa mÀnniskor Àr en utsatt grupp i samhÀllet dÄ de ofta lever i en oviss situation vad gÀller arbete, boende, framtid, det sociala umgÀnget och tillgÄngen till hÀlso- och sjukvÄrd. Deras möte med sjukvÄrden kan prÀglas av att kÀnna sig krÀnkt, alternativt rÀdsla för att bli nekad vÄrd eller för att nÄgon av vÄrdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lÄng tid innan de vÄgar söka vÄrd, ibland undviker de vÄrden medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). DÄ vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa pÄ exempelvis en akutavdelning, Àr det viktigt att försöka fÄ en förstÄelse för hur de upplever mötet med sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvÄrd.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Multipel skleros (MS) Àr en livslÄng sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsÀttningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 Ärs Älder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken Àr fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsÀttningarna pÄverkar Àven nÀrstÄendes liv och medför pÄverkan pÄ hela familjen.

Anafylaxi Àr en allergisk reaktion och personen som drabbas kan fÄ allvarliga och svÄra symptom som krÀver behandling. KÀnnetecknet för anafylaxi Àr att det kan pÄverka olika delar av kroppen samtidigt; bland annat hud, luftvÀgar, mag- och tarmkanalen, hjÀrta och blodkÀrl. Det blir ofta korta möten mellan ambulanspersonal och patient och dÀrför finns inte mycket tid för att försöka skapa ett förtroende. OmvÄrdnaden vid anafylaxi sker till en början snabbt och det kan uppfattas som en stressad situation för bÄde patient och personal. Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av att vÄrda patienter med anafylaxi.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Barns ohÀlsa bestÄr idag av bland annat stress, övervikt, mobbning och droger. Det Àr de somatiska och psykiska problem som ökat belastning för skolhÀlsovÄrdens resurser, samtidigt som det pÄgÄr nerdragningar i Sverige inom elevhÀlsans omrÄde. Syftet med denna studie var att beskriva ungdomarnas erfarenheter av hÀlsoinformation som de fÄtt frÄn skolan, samt ge en beskrivning om vad ungdomarna anser Àr viktigt i hÀlsoinformationen. En kvantitativ enkÀtundersökning utfördes pÄ 2 gymnasieskolor i norra Sverige. En enkÀt konstruerades för denna studie.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur vardagen ser ut för förÀldrar som anlitar barnvakt via barnvaktsförmedling, genom att undersöka erfarenheter och attityder hos dessa förÀldrar. Varför vÀljer förÀldrar att anlita barnvakt via en barnvaktsförmedling? Hur ser familjernas vardagspussel ut med jobb, skola/förskola och aktiviteter? Genom intervjuer med sex förÀldrar som anlitar barnvakt via förmedling, har jag undersökt dessa förÀldrars erfarenheter och attityder kring företeelsen.Tidigare forskning kring barndom presenteras, nÀrliggande till Àmnet i föreliggande uppsats. Vidare presenteras Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologi som en teoretisk ram med vars hjÀlp jag analyserar familjernas situation.Analysen visar att det Àr flera olika faktorer i samhÀllet som pÄverkar förÀldrarnas beslut att anlita barnvakt via en förmedling. För fem av förÀldrarna medför exempelvis deras heltidsarbeten en tidsbrist i vardagspusslet med barnen, som har gjort att de har valt att anlita en barnvakt för att lösa situationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kÀnnedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förÀndring vid hysterektomi. FrÄgestÀllningarna var; Vilka förÀndringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvÄrdspersonal och anhöriga för att underlÀtta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; kÀnsla av förbÀttrad hÀlsa, sexuella förÀndringar, hormonella förÀndringar och kunskap, förstÄelse och stöd. Generellt ökade hÀlsan, bÄde fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgÄtt hysterektomi.

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smÀrta hos patienter som vÄrdas postoperativt pÄ en thoraxkirurgisk intensivvÄrdsavdelning. Fem intensivvÄrdssjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ tematisk innehÄllsanalys genomfördes och resulterade i ett tema: 'att göra allt som stÄr i ens makt för att lindra patientens smÀrta optimalt' och tre kategorier: 'att försöka förstÄ patientens smÀrtupplevelse', 'att vÀga fördelar med smÀrtlindring mot nackdelar' och 'att mer Àn patientens smÀrtupplevelse pÄverkar smÀrtbehandlingen'. Resultatet visade att intensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenhet var att en vaken patients beskrivning av sin smÀrtupplevelse Àr mest exakt. Det finns beteenden och tecken som signalerar smÀrta hos sederade patienter.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur Àldre mÀn med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem mÀn i Äldrarna 69-84 Är som var ensamboende. Data analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mÀns erfarenheter var mÄngfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka pÄ sitt aktivitetsliv?, ?att avstÄ frÄn aktivitet nÀr den inte lÀngre Àr meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Syftet med denna studie Àr att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys varpÄ det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjÀnster inom flera olika omrÄden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som Àr till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig sjÀlva och sina företag, samt vikten av att ha ett nÀtverk, dels för att fÄ rÄd och stöd, men Àven för att generera kunder.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 Àr ett globalt problem och Sverige Àr ett av de landen med högst prevalens. Diabetes Àr en sjukdom som den drabbade fÄr leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid dÄ det Àr vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid Àr det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Syftet med detta arbete Àr att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.