Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

AmbulanssjukvÄrden i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats frÄn att ha varit en ren transportorganisation till en kvalificerad sjukvÄrdsverksamhet. Att ambulanserna nu bemannas med sjuksköterskor och att dessa sÄledes överrapporterar patienter till andra sjuksköterskor pÄ akutmottagningen gör att kunskapsnivÄn har ökat. Detta gör att kraven ökar pÄ ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning, behandling, prioritering och överrapportering av ambulanstransporterade patienter. Tidigare forskning har visat att överrapporteringen Àr av skiftande kvalitet beroende pÄ vem som rapporterar. Det har Àven beskrivits att olika sjukdomstillstÄnd leder till bÀttre och sÀmre rapporter.

Syftet var att beskriva erfarenheter frÄn förÀldrar med lÄngvarig smÀrta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen pÄverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt Ätta kvinnor mellan 37-52 Är intervjuades. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen fÄr ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrÄn egna förutsÀttningar?, ?Behov av stöd frÄn andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen fÄr ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushÄllsaktiviteter.

IntensivvÄrdssjuksköterskornas arbete innefattar mÄnga situationer med svÄra etiska dilemman, relaterade till patienters dödsfall och nÀrstÄendes sorg i samband meddetta. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter intensivvÄrdssjuksköterskor har av att stödja nÀrstÄende under tiden förorgandonationsingreppet, samt vid avskedet av den avlidne. En pilotstudie Àr gjordmed enkÀter och öppna svarsalternativ. EnkÀtsvaren har analyserats genom kvalitativinnehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet visar att de nÀrstÄendebehöver stöd genom att sjuksköterskorna visar empati och förstÄelse samt skapar tidoch rum.

Bakgrund: Att fÄ kunna vÄrdas och dö hemma i en familjÀr och vÀlkÀnd miljö innebÀr för de allra flesta en kÀnsla av trygghet. För mÄnga anhöriga Àr det sjÀlvklart att leva nÀra den döende och ta ansvar för omvÄrdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans pÄverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vÄrd i hemmet för att fÄ en ökad förstÄelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie dÀr tidigare forskning i Àmnet undersökts och sammanstÀllts.

Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

SammanfattningBakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av de stora folksjukdomarna i vÀstvÀrlden och numer Àven i utvecklingslÀnderna. DÄ patienterna Àr i behov av korrekt information för att lÀra sig att hantera och leva med sjukdomen Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information frÄn vÄrden. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ tvÄ har av information frÄn vÄrden. Metod: En litteraturstudie som Àr baserad pÄ tidigare forskning om diabetes typ tvÄ och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som Àr anpassad till dem som unika individer och som Àr lÀtt att förstÄ och hantera, dÄ de behöver verktyg för sin egenvÄrd. Fyra teman som framkom: SvÄrigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader pÄ information frÄn lÀkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhÄllande till Orems teori kring egenvÄrd. DÄ patienterna ofta har svÄrt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett sÄ normalt liv som möjligt.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett mÄngfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vÄrd. Begreppet innefattar sÄvÀl fysisk, psykisk, social som existentiell smÀrta. För att uppnÄ en individanpassad smÀrtlindring bör sjuksköterskan ta hÀnsyn till smÀrtans alla dimensioner genom sÄvÀl subtila tecken som direkta uppmaningar pÄ hjÀlp.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med smÀrta inom palliativ vÄrd.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva artiklar har anvÀnts. De vetenskapliga artiklarna Àr hÀmtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012).Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin Àr RÀdsla ett hinder i patientens smÀrtlindring och belyser en rÀdsla hos sÄvÀl patienter som sjuksköterskor och nÀrstÄende.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

VÄrt syfte med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur utlandsadopterade, adoptivförÀldrar och invandrare ser pÄ sin och sina barns uppvÀxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har frÄn dessa. Det flesta av vÄra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. VÄra informanter Àr tvÄ utlandsadopterade, tvÄ adoptivförÀldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att anvÀnda oss av Àr Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp nÄgot om hur det Àr att befinna sig i och med olika grupper i samhÀllet. VÄr slutsats av studien Àr att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter Àr att det inte har nÄgon betydelse vilken hudfÀrg eller hÀrkomst man har.

PĂ„ det svenska kraftverket anvĂ€nds ett avvikelse- och Ă€rendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man pĂ„ ett enkelt och strukturerat sĂ€tt ska kunna ta tillvara pĂ„ ochha kontroll över alla Ă€renden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att fĂ„ igĂ„ng den sĂ„ viktigaerfarenhetsĂ„terföringen som syftar till att lĂ€ra av gamla erfarenheter och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt spararesurser och öka sĂ€kerheten. Dock fungerar detta inte i den mĂ„n det var tĂ€nkt utan AvÄrS harstött pĂ„ motstĂ„nd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstĂ„tt utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemomrĂ„den och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. DĂ€refter utfördes 18 st.

En kvalitativ studie av tre idrottslÀrare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslÀrarens idrottsliga erfarenheter gÄr att urskilja genom val av innehÄll, upplÀgg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottslÀraren har kring varför Àmnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan pÄverka det. Data till denna studie samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att dÀrefter jÀmföras och avgöra om nÄgot samband gick att finna. JÀmförelsen visade att det gÄr att utlÀsa mönster som pekar pÄ en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrÄn valda teorier samt att lÀrarnas agerande pÄ lektionerna och tankar kring hur de tror sig mÄnga gÄnger skiljer sig Ät. Gemensamma normer och vÀrderingar kring idrottande och det faktum att idrottslÀrarutbildningen bygger pÄ desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillÄts pÄverka idrottslÀrarna..

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Barn fÄr idag inte alltid möjlighet att bearbeta sin sorg. I tron om att de skyddar sina barn utesluter förÀldrar barnen frÄn viktiga delar i sorgeprocessen. Hur en person upplever sorghantering i barndomen har inverkan pÄ vilka möjligheter denne fÄr till en hÀlsosam sorghantering i vuxen Älder. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar kan tala med sina barn om sorg, vilken roll förÀldrar kan uppleva att de har i sina barns sorghantering samt hur förÀldrar kan uppleva att deras barndomsrelaterade erfarenheter av sorghantering har inflytande pÄ hur de talar med sina barn om sorg. Intervjuer gjordes med sju förÀldrar.

En fungerande munhÀlsa Àr centralt för att mÀnniskan ska kunna tillgodogöra sig nÀring och för att kÀnna vÀlbefinnande. HÀlso- och sjukvÄrden har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslÀngden ökat och den Àldre populationen blivit större. TandvÄrden har ocksÄ gjort stora framsteg vilket bidragit till att den Àldre befolkningen behÄller sina egna tÀnder i högre utstrÀckning. Paradoxalt nog har den förbÀttrade tandhÀlsan hos Àldre gjort att problemen med tandhÀlsan ökat pÄ grund av att tandhÀlsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att Àldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhÀlsoproblem.