Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Studiens syfte var att beskriva Ă€ldre personers erfarenhet av att anvĂ€nda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun. För att fĂ„ syftet besvarat har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna var 65 Ă„r och Ă€ldre och anvĂ€nde sig av rollator. Studiens resultat resulterade i tre kategorier: ? Äldres syn pĂ„ samhĂ€llet, AnvĂ€ndbarheten i publika lokaler och KĂ€nslan av delaktighet i samhĂ€llet ?.

Det övergripande syftet i denna studie Àr att belysa elevers erfarenheter av IKT-anvÀndningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i Äk 1 pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers anvÀndning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmÀnsjuksköterskors erfarenheter av att möta nÀrstÄende i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer pÄ tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades tvÄ huvudteman ? relationer och kunskap. Det största temat Àr relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhÄllande till nÀrstÄende, sig sjÀlv och övrig vÄrdpersonal.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar Ärligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebÀra pÄfrestande biverkningar, bÄde fysiska och psykiska, som kan pÄverka den sexuella hÀlsan. Sexualitet och sexuell hÀlsa Àr sammanlÀnkat med vÀlbefinnande och hÀlsa. Personcentrerad vÄrd beskrivs som en av sjuksköterskans kÀrnkompetenser och innebÀr att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och kÀnsligt samtalsÀmne, vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans kompetens.

The purpose of this examination paper was to investigate relatives to stroke patients, their experiences and needs..

Syftet med studien Àr att, utifrÄn de deltagandes erfarenheter och vÀrderingar, ta reda pÄ vÄrdnadshavarnas kunskap och intresse för lÀroplanen samt pedagogernas syn pÄ att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkÀtsvar frÄn 50 stycken vÄrdnadshavare samt intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhÄllandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frÄgestÀllning som utgÄngspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vÄrdnadshavarna kÀnna till lÀroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna med förskollÀrare och förskolechefer speglade till viss del enkÀtundersökningen, om Àn med olika erfarenheter och vÀrderingar gÀllande tÀnkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av lÀroplanen gentemot vÄrdnadshavarna..

Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa förĂ€ldrars erfarenheter av hur det Ă€r att ha ett barn med Ă€tstörningar samt förĂ€ldrarnas erfarenheter av vĂ„rden. Nio stycken vetenskapliga artiklar anvĂ€ndes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittĂ©er. Åtta av artiklarna som anvĂ€ndes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan anvĂ€ndes i databaserna. Databaserna som anvĂ€ndes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl.

Bakgrund: I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hÀlsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptÀcka och behandla bröstcancer pÄ ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter kring mammografi-undersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanstÀlla kunskap frÄn vetenskaplig litteratur genomfördes. MÄlet med den systematiska översikten var att försöka fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt av var forskningen för nÀrvarande befinner sig inom omrÄdet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hjÀlpmedelsuppföljning. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod för datainsamling och analys. Tolv verksamma arbetsterapeuter ingick i studien. Inklussions- kriterierna var att arbetsterapeuter som deltog skulle vara verksamma legitimerade arbetsterapeuter, förskriva hjÀlpmedel och ha yrkesarbetat under minst ett Är. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smÀrtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem Är och yngre. Flera kvantitativa studier har utgÄtt frÄn akutmottagning men det saknas studier frÄn det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smÀrta hos barn i Äldern fem Är och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehÄllsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst tvÄ Ärs erfarenhet samt erfarenhet av att ha vÄrdat barn fem Är och yngre med akut smÀrta prehospitalt.

Bristande medvetenhet Àr vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, dÀrför Àr en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgÄngar och utmaningar i processen.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.

Efter nio terminers studier pĂ„ Malmö högskola sĂ„ var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fĂ„tt olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berĂ€ttade för oss av vĂ„ra medstudenter. Även vĂ„ra egna erfarenheter varierade. Vi ville dĂ€rför ta reda pĂ„ mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lĂ€rarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.