Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en Äldrande befolkning har pÄ systemet. Sverige valde ett system som grundar sig pÄ ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en Äldrande befolkning medför utmaningar och pÄfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förÀndringar pÄverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet Àr frÀmst baserat pÄ studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förÀndringar som resulterar i en Äldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan pÄ det svenska pensionssystemet, det vill sÀga att pensionerna pÄverkas negativt. Höga antaganden pÄ de tre demografiska förÀndringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt pÄ försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan dÀrmed inte var för sig motverka den Äldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle dÀremot ge en större positiv effekt pÄ försörjningsbördan.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

För att öka kvalitets- och patientsÀkerhetsarbetet inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr patientnÀmnderna ett betydelsefullt hjÀlpmedel. Kontakter mellan patientnÀmnden och vÄrdverksamheterna sker exempelvis genom Äterkoppling av patienters Äsikter om sina kontakter med vÄrden. Brist pÄ Äterkoppling Àr ett problem som innebÀr att kunskap frÄn misstag som begÄtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. FÄr vÄrdverksamheterna Äterkoppling och anvÀnder informationen i ett lÀrande, kan det leda till förbÀttringsarbete och dÀrmed minska vÄrdskador.Syftet med studien var att beskriva vÄrdverksamheternas erfarenheter av Äterkoppling av patientklagomÄl frÄn patientnÀmnden samt att med detta som utgÄngspunkt beskriva hur patientnÀmnden kan bidra till förbÀttrat kvalitets- och patientsÀkerhetsarbete.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppstÀller artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som Àr ny, har uppfinningshöjd och Àr industriellt tillÀmpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktÀr. Vad som utgör teknisk karaktÀr har Àven det utvecklats genom praxis.

IntroduktionGenom klinisk erfarenhet Àr det kÀnt att bemötandet av nÀrstÄende Àr en central frÄga för hela donationsprocessen, men nÀrstÄende till organdonatorer framstÄr samtidigt som en eftersatt grupp nÀr det gÀller uppföljning. Att ta fram vetenskaplig kunskap om nÀrstÄendes erfarenheter av donationsprocessen Àr nödvÀndigt för förstÄelsen och bemötandet av dessa personer.SyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga nÀrstÄendes erfarenheter av donationsprocessen sÄvÀl i det akuta skedet som efter att sjÀlva donationen har genomförts. MetodStudien har genomförts i form av en enkÀt. EnkÀten skickades ut till 74 nÀrstÄende som hade haft en anhörig som avlidit och blivit en organ- och vÀvnadsdonator. EnkÀten besvarades av 54 % (n=40).

Barns förestÀllningar av smÀrta Àr relaterade till tidigare erfarenheter av smÀrta. SmÀrtan skiljer sig mycket frÄn barn till barn. FörÀldrarna Àr ofta en betydelsefull lÀnk mellan barnet och sjukvÄrden, speciellt nÀr barnet upplever stark smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i samband med omvÄrdnad till förskolebarn med smÀrta. Studien Àr baserad 15 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Tidigare genomförda studier visar pÄ brister gÀllande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och frÀmja jÀmstÀlldhet inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Denna studie har dÀrför genomförts för att ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var sÄledes att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolÄr 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hÀlsa. För att avgrÀnsa studien lades fokus pÄ tre omrÄden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lÀrare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.Den metod som tillÀmpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor frÄn samma klass, skolÄr 2-3. Intervjuerna spelades in pÄ band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt barn anvÀnder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn anvÀnder nÀr de sorterar. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 Är. Materialet som anvÀndes var pasta, kritor och pÀrlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrÄn egna kÀnnetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfÀllet. Alla visade intresse för fÀrg, men de hade förmÄga att sortera och anvÀnda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mÀngd ocksÄ.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utstrÀckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och Àrgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg Àr densamma, dÀremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgÄng till anvÀnds isorgearbetet.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos vÀljer att vÄrdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vÄrden stÀller speciella krav pÄ distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vÄrden i hemmet. Litteraturstudie baserad pÄ 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste Àr att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vÄrden ska fungera. Distriktsköterskan kÀnner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet Àr att de Àr sjÀlvstÀndiga. För att bibehÄlla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vÄrden. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vÄrden Àr att se till att patienten fÄr sÄ god livskvalité som det Àr möjligt den sista tiden i livet. Vid vÄrden i hemmet blir Àven familjen involverad.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Att fÄ ett transplanterat organ Àr en mycket komplicerad process som kan pÄverka en persons hela livssituation. Organtransplantation aktualiserar Àven mÄnga etiska frÄgestÀllningar. Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av livet efter en organtransplantation. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk litteratursökning och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys efter att de kvalitetsgranskats. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: Att ha fÄtt en gÄva som förpliktigar, Att uppleva kÀnslomÀssigt kaos och lÀngta efter normalitet, Att hitta nya dimensioner i livet och Att leva med nya begrÀnsningar och ovisshet.