Denna studie undersöker unga mÀn och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i Äldern 17-23 Är. Studien undersöker Àven om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan hÀrledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori dÀr utgÄngspunkten för förstÄelsen av kön och genus Àr socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man pÄ kön och genus som kulturellt producerade produkter. MÀn och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a fÄr till följd att mÀn och kvinnor behandlas olika.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med att motivera sina elever att delta i undervisningen. För att uppfylla syftet i studien anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar.Vilka metoder anvÀnder lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa för att fÄ med sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisningen?Vilka faktorer pÄverkar enligt lÀrarna elevernas motivation till ett aktivt deltagande?MetodStudien har en kvalitativ ansats som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien Àr tre verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa frÄn Stockholms kommun och tre verksamma lÀrare frÄn Sundsvall kommun. LÀrarna kommer frÄn skolor som Àr storleksmÀssigt likvÀrdiga.

I psykoterapidebatten finns tvÄ lÀger, som hÀvdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist pÄ studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och anvÀnder erfarenheter frÄn terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlÀttat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgÄtt psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanstÀlldes som fyra idealtyper.

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det Àr viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I BarnavÄrdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus pÄ mammornas psykiska hÀlsa nÀr barnen Àr 6- 8 veckor dÀr mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulÀr.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken pÄ depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskursSSA133Vt 2012Handledare: Tore Otterup.

Det har genom Ären förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det hÀr arbetet handlar det om att utveckla IS med hjÀlp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att lÄta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som anvÀnds i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjÀlp av en IT-forskare pÄ Högskolan i Skövde, att det Àr ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur anvÀnds som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det Àr ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten förhÄller sig till sociala medier. Detta görs genom socialsekreterarnas Äsikter. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att anvÀnda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjÀnsten hanterar frÄgan. VÄr metod Àr kvalitativ och bestÄr av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att anvÀnda sig av sociala medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Bakgrund och problemformulering: Tidigare forskning visar att 32 procent av Sveriges befolkning bor ensamma och mÄnga utav dem Àr Àldre personer. Det Àr inte bara Àldre som bor ensamma som upplever ensamhet utan Àven de som bor pÄ boenden och har personer runt sig. Studien kommer beskriva hur en ensam Àldre person kan bemötas pÄ bÀsta sÀtt samt hur upplevelsen av ensamheten pÄverkas om den Àr sjÀlvvald eller pÄtvingad.Syfte: att beskriva Àldres upplevelse av ensamhet.Metod: En litteraturstudie har gjorts enligt Axelssons modell (2012), dÀr kvalitativa artiklar har analyserats och sammanstÀllts till fyra teman: ensamhetsfaktorer, att bli gammal, ensamhetens konsekvenser och att hantera ensamhet. Artiklarnas inklusionskriterier var att de handlade om personer Àldre Àn 65 Är. Artiklarna skulle inte vara Àldre Àn sex Är och bygga pÄ kvalitativa studier.Resultat: Upplevelsen av ensamhet kan uppstÄ pÄ olika sÀtt, den blir mest pÄtaglig vid förlusten av en partner.

Studiens syfte Àr att utifrÄn bÄde ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se pÄ hur ung-domars erfarenheter av vÄld ser ut. Finns det nÄgra likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av vÄld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av vÄld?? Söker ungdomar hjÀlp för det vÄld de upplevt och i sÄ fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av vÄld? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med bÄde praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat pÄ enkÀten. Tre kvalitativa intervjuer har ocksÄ genomförts med professionella frÄn olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som Àr brottsoffer och/eller förövare.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedÄtgÄende trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus pÄ det första halvÄret.Metod: DÄ syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkÀt bestÄende av tvÄ delar; 1) nÄgra korta frÄgor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen frÄga dÀr informanterna ombads att berÀtta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns Àtande. BerÀttelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄlls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: UtgÄngspunkten för majoriteten av mödrarna, bÄde under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De sÄg amning som en sjÀlvklarhet, ett förstahandsval och det bÀsta alternativet för barnet.