Bemanningsbranschen har det senaste decenniet vuxit fram explosionsartat till följd av Àndrad lagstiftning och krav pÄ ökad flexibilitet hos företagen. Syftet med denna uppsats har varit att beskriva fem fallföretags erfarenheter av att hyra in personal frÄn bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka arbetsuppgifter som företagen hyr in personal till, vilka motiven för inhyrningen Àr, om den ordinarie personalen har uppvisat motstÄnd mot inhyrningen, om desammas motivation har pÄverkats till följd av inhyrningen och om företagskulturen har haft betydelse för inhyrningens framgÄng. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr respondenter bÄde har varit ordinarie personal som arbetar tillsammans med den inhyrda personalen och personalansvariga. NÄgra av de slutsatser som vi har kunnat dra utifrÄn fallföretagens erfarenheter Àr att kommunikationen av motivet till inhyrningen pÄverkar hur vÀl inhyrningen fungerar.

Bakgrundsdelen avhandlar den stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares Ă„sikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likvĂ€l som föresprĂ„kande forskares syn pĂ„ detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de fĂ„r i praktiken, sett ur mĂ„nga olika perspektiv. Genom att sammanstĂ€lla olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Bakgrund: HjÀrtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje Är. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 pÄ sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frÄgestÀllningar som anvÀndes i litteraturstudien var: Hur mÄr personen efter hjÀrtstoppet, pÄ vilket sÀtt pÄverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jÀmfört med före hjÀrtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, Àr att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjÀrtstopp.

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gÄ i pension och deras tankar och kÀnslor inför att gÄ frÄn yrkesroll till pensionÀrsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn pÄ sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i sÄ fall hur deras syn skiljer sig Ät jÀmfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur upplever Ätta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionÀrer? Anser de att denna skiljer sig mot föregÄende generation? UtifrÄn en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst nÀr det gÀller orosanmÀlan. Hur arbetet kring orosanmÀlan gÄr till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att anvÀnda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollÀrare, en förskolechef och en representant frÄn socialtjÀnsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik frÄn bÄda parterna Àr tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring Àmnet men anser att orosanmÀlan har en pÄverkan pÄ dem psykiskt. .

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Detta arbete handlar om Central Tire Inflation, vilket Àr ett system för att under fÀrd variera dÀcktryck. Arbetet syftar till att se vilka erfarenheter skogsnÀringen i Sverige har av tekniken. Intervjuer med representanter frÄn skogsorganisationer har genomförts. Resultatet av dessa har jÀmförts med körningar i Roadex stress-test, vilket Àr en teoretisk modell för att fÄ fram ett underlag om effekter samt erfarenheter av tekniken. Resultatet som framkommit visar pÄ att skogsnÀringen Àr vÀl medvetna och positivt instÀllda till tekniken samt att denna anvÀnds för att öka tillgÀngligheten i skogen under förfallsperioder.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefÀr 15 000 mÀnniskor av hjÀrtstopp varje Är. Det Àr en traumatisk hÀndelse som kan pÄverka patienters fysiska och psykiska hÀlsa samt sociala liv. Det Àr betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Trots detta saknas forskning i omrÄdet. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjÀrtstopp.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

AimThis qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the schoolÂŽs non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers?How do teachers justify handball based on the curriculum?What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education?Do teachers perceive any differences with the new curriculum?MethodThe method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara anhörigvÄrdare och att fÄ anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att fÄ en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fÄtt i sin sorgeprocess. Vi ville ocksÄ fÄ en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att fÄ anhörigstöd? Vad innebÀr deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nÀmnda efterlevandegrupp.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.