Syftet med arbetet har varit att undersöka lÀrares synsÀtt och erfarenheter av att anvÀnda IKT i undervisningen och hur lÀrarrollen pÄverkas. Eftersom vi ville veta lÀrarnas egna Äsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen nÀr den anvÀnds som pedagogiskt redskap. LÀrarna behöver dÀrför fÄ möjligheter att tillÀgna sig adekvata kunskaper i hur man anvÀnder sig av IKT i undervisningen. SamhÀllet Àr idag beroende av IKT i mÄnga olika sammanhang och det Àr dÀrför viktigt att skolan anpassas till detta faktum sÄ att eleverna Àr vÀl förberedda nÀr de kommer ut i yrkeslivet.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vÄrden. HemsjukvÄrden tar över efter utskrivning frÄn sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess Àr det viktigt med en god kommunikation mellan dessa tvÄ organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

I dagens snabbt förÀnderliga samhÀlle Àr coaching ett begrepp, som blir allt vanligare bÄde i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching Àr en kreativ process som hjÀlper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nÄ önskade mÄl. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de tvÄ ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Please see attached files for summaries in English and Swedish..

Att arbeta med barn Àr en stor utmaning, varje barn Àr unikt utifrÄn sina egenskaper och förutsÀttningar.Till förskolan, barnens första skola kommer barn med olika förutsÀttningar, erfarenheter, kunskaper och behov, vilka ligger till grund för verksamheten. Alla barn behöver stöd för sin utveckling, nÄgra behöver extra stöd under vissa perioder, andra under en lÀngre tid.En viktig princip som gÀller i förskolan Àr att barns behov av sÀrskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre Àn sÀrlösningar. Förskolan har ett sÀrskilt ansvar för barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagoger Àr en relativt ny kategori pedagoger i förskolan. I den kvalitativa intervju- studien beskriver nÄgra lÀrare sina erfarenheter och förvÀntningar pÄ specialpedagogen som stöd.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlĂ€mnas patientansvaret till nĂ€sta sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen pĂ„ sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvĂ„rden en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vĂ„rd och dĂ€rmed behöver den traditionella överapporteringen förĂ€ndras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvĂ„rden.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

Jag Àr en skÄdespelare med rötter i dans och musik. Jag vill dansa, musicera och skÄdespela - men inte bara var för sig. Glida emellan. Hur kan de discipliner som jag Àr bÀrare av blandas i praktiken? ?Det röda trÀdet?, en förestÀllning som gick pÄ Folkteatern vÄren 2013 blev utgÄngspunkt för möjligheten.

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas KÀllquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning Àr det mer Àn 30 Är sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde dÄ att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie Àr att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende pÄ planering, uppföljning och tidsÄtgÄng.Metod:Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanstÀlla tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod dÀr semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin stÀlldes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

Huvudsyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förstÄelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna sÄ kallade sjÀlvbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi anvÀnder Àr textanalys av Strindbergs litterÀra verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillÀmpar Hjalmar Sundéns rollteori för att fÄ förstÄelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina sjÀlvbiografiska verk, dramer och brev.

Humor och skratt genomsyrar livet i sin helhet det Àr ett sÀtt för mÀnniskor att vara tillsammans och förhÄlla sig till varandra. Med hjÀlp av humor kan vÄrdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan Àven bidra till att patienten kÀnner ett förtroende för vÄrdpersonalen. Humor Àr ocksÄ ett hjÀlpmedel för vÄrdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som rÄder. Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvÄrdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berÀttade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter.

Syftet var att beskriva anhörigvÄrdarens erfarenheter av palliativ vÄrd av sin nÀrstÄende i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, kÀnsla av otillrÀcklighet och meningsfullhet trots allt.

Bakgrund: Med dagens vÀlutbildade vÄrdpersonal och den evidensbaserade sjukvÄrd som bedrivs, Àr det anmÀrkningsvÀrt att nÄgot sÄ basalt som trycksÄr fortfarande förekommer inom vÄrden. Syfte: Att belysa patienters och vÄrdtagares erfarenheter av hur trycksÄr pÄverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade pÄ WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohÀlsa, psykisk ohÀlsa, sjÀlvstÀndighet och sociala förhÄllanden. Konklusion: Patienter och vÄrdtagare med trycksÄr upplevde en negativ pÄverkan pÄ sin existens, med en generellt sÀmre livskvalitet som följd..