Denna kandidatrapport redogör för arbetet med att utveckla en webbplats, med avsaknad avtidigare erfarenheter inom omrÄdet. Arbetet var kopplat till en riktig kund med tanke att anvÀndaresultatet för försÀljning av modeaccessoarer i verkligheten.I dokumentet beskrivs Àven de metoder som anvÀnts, och vilka resultat som dessa har lett till.Det innefattar ocksÄ vilka erfarenheter som har förvÀrvats under projektets gÄng, och hur dessa kan utnyttjas i senare projekt..

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förstÄelse och meningsskapande. VÄrt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av studenter som vid nÄgot tillfÀlle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hÄllna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig Àven i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

SammanfattningSyftet med undersökningen var att kartlÀgga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) Àven fÄ svar pÄ varifrÄn de har fÄtt sina kunskaper om hÀlsa. Undersökningen Àgde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog tvÄ skolor med tvÄ klasser vardera i Ärskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkÀt. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att anvÀnda mig av enkÀt som metod och genomförde den i tvÄ olika skolor.

Distriktssköterskor möter mÀnniskor med mÄnga olika smÀrtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smÀrtproblem inom primÀrvÄrden. Data samlades in genom intervjuer med Ätta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Bakgrund: Tobaksrökning Àr den viktigaste enskilda bidragande dödorsaken och stod dÀrmed för en tiondel av alla dödsfall i Sverige under perioden 2010-2012. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje Är och flickor Àr rökare i större utstrÀckning Àn pojkar.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva ungdomars attityder till och erfarenheter av rökning, i Äldern 10-19ÄrMetod: En litteraturstudie anvÀndes som metod vilket Àr en studie dÀr vetenskapligt material granskas och analyseras frÄn tidigare genomförda studier. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och begrÀnsades till publikations Är 2003-2014. Tio stycken artiklar anvÀndes och mÄlgruppen var ungdomar mellan 10-19 Är.Resultat: det huvudsakliga resultatet presenterades i fyra temaomrÄden, könsskillnader, den sociala omgivningens betydelse, ungdomars attityder till rökning och uppfattningar om risker och fördelar med att röka. Ungdomars relation till rökning pÄverkades av den sociala omgivningen och Àven familjen och vÀnner hade stark pÄverkan pÄ ungdomars rökvanor,Slutsatts: Det Àr viktigt att vara medveten om ungdomars erfarenheter och attityder till rökning.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Bakgrund: Att vara nĂ€rstĂ„ende pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning medför en kraftig pĂ„frestning. Hur nĂ€rstĂ„ende hanterar situationen kan pĂ„verka patientens vĂ€lbefinnande och tillfrisknande. Även nĂ€rstĂ„endes fortsatta hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande pĂ„verkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av intensivvĂ„rd. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad nÄgra muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, samt nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker Àven mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda pÄ detta har vi valt att göra intervjuer med sex lÀrarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lÀrarstudenterna anser att skolplikten Àr gÀllande, och att om eventuella konflikter skulle uppstÄ, bör de lösas genom diskussion med eleven i frÄga, samt förÀldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever nÄgra motsÀttningar mellan religionsfriheten och skolplikt, dÄ skolan redan anpassat sig för att tillmötesgÄ alla. Vi har ocksÄ uppfattat att lÀrarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte Àr vanligt.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Denna uppsats utforskar förskollÀrares erfarenheter och synpunkter pÄ att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Denna uppsats utgÄr ifrÄn sprÄkliga orsaker och literacy anvÀnds som en teoretisk utgÄngspunkt. Literacy handlar om hur barn lÀr sig ett sprÄk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen lÀser en bok eller genom namnskyltar pÄ förskolan. Jag har anvÀnt mig av intervjuer med tvÄ förskollÀrare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄda pedagoger menar att det Àr för tidigt att sÀtta en stÀmpel pÄ ett förskolebarn för lÀs- och skrivsvÄrigheter, men att arbete med sprÄket i förskolan Àr viktigt och Àr en del av förskolans arbete.

With starting point in the increasing ill-health in Swedish working life today, in form of for example absence due to sickness and early retirement pension, and the knowledge that the working environment effects peoples health in a big extent, I found it very interesting to inquire into how people within the working life experience health promotion and how this can be developed. A qualitative method was used to receive a deeper understanding for the employees? experiences and data was collected through semi structured interviews with employees on a bank called Ikanobanken, in Älmhult. The result shows, among other things, that respondents find responsibility and the opportunity to influence the learning processes and development important. It also became clear that the respondents find participation, motivation, communication and safety essential factors when related to changes in health behaviours.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.