Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt.

SAMMANFATTNING Tidigare studier har handlat om jämförelse av patienternas erfarenheterfrån olika undersökningar av tjocktarmen som kolografi, koloskopi och DT -kolografi. Denna studiehar lyft upp patientens erfarenheter från DT -kolografi som berodde på bemötande från personalenvid DT -kolografi och på patientens erfarenheter från tidigare undersökningar. Syfte med studienvar att beskriva hur patienten upplevde DT-kolografi. Materialet hade erhållits från intervjuer medsjutton patienter och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade attpatienternas upplevelse av undersökningen berodde på både bemötande från röntgensjuksköterskanvid DT-kolografi och på patienternas egna erfarenheter från tidigare undersökningar och på derasförväntningar..

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language?För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Bakgrund:anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; Svårighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, Färdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra.Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer.Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Syftet med studien var att få insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mångkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frågeställningar studien utgick från var hur pedagogerna ser på området interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhållningssättet yttrar sig. Studien genomfördes och frågeställningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring området, samt att två kvalitativa gruppintervjuer utfördes i två arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mångkulturellt arbetssätt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket åt.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs både negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har också positiva erfarenheter av stöd och förståelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de får sämre vård på grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehållsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vård förutsätter kunskap, utbildning, stöd och förståelse, brist på kunskap skapar osäkerhet i ansvaret av vården, motivation och engagemang saknas, samt känslan av sårbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.