AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

This study aims to find out how the way out of homelessness can look and be experienced and in what way persons with experience of being homeless might think about our societyÂŽs different solutions to this problem. The study is based on five half-structured qualitative interviews with persons who have experience of being homeless. The theoretical perspectives used to analyze the empirism are ?Stages of Change? and ?The Process of Role Exit?, both dealing with changing processes. Our results show that the way out of homelessness can be long and very hard to achieve, and the change in housing situation can be either a process towards a more and more stable housing or through an opportunity that suddenly appears.Another result shows that people with the experience of being homeless can be negative to the solutions offered by our society but be positive to the idea of Housing First.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

Det mesta som Àr skrivet om bedömning i utbildningen gÀller hur lÀraren i skolan bedömer elevens kunskaper. DÀremot finns det inte sÄ mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. DÄ vi Àr blivande yrkeslÀrare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning pÄ arbetsplatsen kÀndes detta Àmne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte Àr att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lÀrandemomenten lades pÄ ett tekniskt kunnande, pÄ bekostnad av kunskaper kring det mellanmÀnskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förvÀntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvÄras förstÄelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvÄrdnad samt hur det Àr relaterat till det praktiska utförandet.

Den nationella vÀrdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och anvÀnds inom sÀrskilda boenden inom Àldreomsorgen och hur den har pÄverkat verksamheterna. I den nationella vÀrdegrunden utgÄr lagen ifrÄn att alla ska se vÄrdtagaren och ge denna ett vÀrdigt liv och vÀlbefinnande. Genom denna lag ska vÄrdtagaren kunna pÄverka sin egen vÄrd, och Àven som nÀrstÄende kunna göra sin Äsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahÄller material till genomförandet.Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och anvÀndning av den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. En intervjuguide som bygger pÄ frÄgestÀllningar ur vÀrdegrundsperspektiv Àr grunden till intervjun.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Syftet med examensarbetet Àr att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollÀrare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsÀrskolan och grundskolan, pÄ skol-, grupp- och individnivÄ. Vidare Àr avsiktenatt undersöka grundskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestÄende av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkÀtfrÄgor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med lÀraresom har erfarenhet av att undervisa grundsÀrskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan frÄn enkÀtstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkÀten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förstÄelsen, förtydliga empirin och stÀrkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan stÀllts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: FastighetsÀgarna Göteborg Första Regionen.Syfte: VÄrt syfte Àr att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur mÀnniskor som pÄ olika sÀtt har erfarenhet av Eriksberg upplever omrÄdet dÀr.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: VÄra resultat visar att Eriksberg Àr ett omrÄde som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt ocksÄ som en form av segregation, dÄ endast vissa har rÄd att bo dÀr. De visar Àven att arkitekturen spelar en roll för mÀnniskors upplevelse av trygghet, bland annat att de kÀnner sig mer trygga med ökad belysning..

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Sker det nÄgon uppföljning av företags hÀlsosatsningar, och i sÄdant fall hur ser denna uppföljning ut? Vilka komplikationer uppstÄr vid uppföljning av hÀlsosatsningar?Vi har undersökt uppföljning av och arbete kring gjorda satsningar pÄ hÀlsa för anstÀllda inom svenska företag. VÄrt syfte blir sÄledes att lyfta fram de problem företagen stöter pÄ med uppföljning av hÀlsosatsningar, samt utreda vikten av att uppföljning sker. Uppföljning av hÀlsosatsningar bör genomföras dÄ en god uppföljning synliggör projektets starka respektive svaga sidor, samt möjliggör för förbÀttringar inför framtida projekt. Under undersökningens gÄng har vi dock blivit varse om att strategiska handlingsplaner för utvÀrderingar av hÀlsosatsningar i stor utstrÀckning saknats hos de undersökta företagen och att uppföljning sÀllan görs.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka en grupp gymnasielÀrares samt specialpedagogers syn pÄ lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelseundervisning samt deras erfarenheter av screeningtest av elevers lÀsförstÄelse.Teori: LÀsförstÄelse Àr komplext och svÄrdefinierbart med flera delar som Àr beroende av varandra. Faktorer som tycks viktiga för att bidra till en elevs ökade lÀsförstÄelseförmÄga Àr en interaktiv lÀsförstÄelseundervisning, en kompetent lÀrare och en passande organisation kring elevgrupperingar och miljö.Metod: En webbenkÀt skickades ut till en grupp gymnasiepedagoger pÄ en vÀstsvensk skola. FrÄgorna som stÀlldes berörde Àmnen som gymnasieelevers lÀsförstÄelse, lÀsförstÄelseundervisning och dess organisation. FrÄgor stÀlldes ocksÄ kring de screeningtest som Ärligen utförs pÄ skolan och som ligger till grund för resursfördelningen av det specialpedagogiska stödet.Resultat: Pedagogerna i denna undersökning anser att lÀsförstÄelseundervisning Àr viktigt och att en persons lÀsförstÄelse Àr en viktig del för att kunna vara en aktiv samhÀllsmedborgare. FÄ pedagoger menar att de sjÀlva har kompetens för att möta detta behov, men flertalet pedagoger stÀller sig positiva till kompetensutveckling.