Sök:

Sökresultat:

25194 Uppsatser om Erfarenhet av kvalitetssäkring - Sida 39 av 1680

Pigtittaren : Ett kunskapsunderlag till Skansens snickeriverkstad

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Vad har lekterapin för betydelse för barnets sjukhusvistelse? : En intervjustudie om lekterapeuters, barns och mödrars syn pÄ lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse.

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

Gymnasieelevers erfarenhet av studieteknik

SyfteStudiens syfte Ă€r att beskriva erfarenheten av studieteknik hos elever pĂ„ högskoleförberedande gymnasieprogram. UtifrĂ„n styrdokument diskuteras Ă€ven om gymnasieskolan ges förutsĂ€ttningar för att kunna ge alla elever en bra studieteknik, samt konsekvenser av detta.TeoriForskningsansatsen Ă€r inspirerad av fenomenografi eftersom syftet med arbetet Ă€r att upptĂ€cka variationer i elevers uppfattningar kring studieteknik. Inom fenomenografin utgĂ„r man ifrĂ„n olika sĂ€tt att förstĂ„ samt erfara olika fenomen och perspektivet Ă€r av andra ordningen. Även specialpedagogiska perspektiv har inspirerat arbetet sĂ„ som dilemma- samt det kritiska perspektivet.MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via halvstrukturerade intervjuer med elever pĂ„ gymnasieskolans högskoleförberedande program. Nio elever intervjuades och efter det analyserades svaren i syfte att hitta olika uppfattningar samt eventuella gemensamma nĂ€mnare.ResultatResultatet visar pĂ„ stora skillnader i respondenternas erfarenhet av studieteknik.

Psykiatripersonals attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa

Syftet med denna studie var att undersöka vÄrdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende pÄ respondenternas utbildningsnivÄ och tidigare erfarenhet av psykisk ohÀlsa. Studien Àr en delstudie ur projekt Psykisk OhÀlsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa anvÀndes frÄgeformulÀret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vÄrdpersonal skedde via enhetscheferna pÄ ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vÄrdpersonal som dagligen arbetar med mÀnniskor med psykisk ohÀlsa tillfrÄgades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivÄer och statistisk signifikans Äterfanns endast vid ett pÄstÄende, dÀr respondenterna tog stÀllning till om det bÀsta sÀttet att omhÀnderta mÀnniskor med psykisk sjukdom var att lÄsa in dem.

LÀrorika misslyckanden : Tre entreprenörers syn pÄ misslyckanden

Problem: De flesta mÀnniskor associerar entreprenörskap med framgÄng, vilket ocksÄ Àr den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör Àr kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhÀllet. UtifrÄn detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer sjÀlva ser pÄ misslyckande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur entreprenörer ser pÄ misslyckanden. VÄr förhoppning Àr att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rÀdslan för misslyckande. Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utifrÄn tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgÄtt frÄn för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer.

LÀrande medarbetare : En studie om att medvetandegöra medarbetares kunskaper

Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Myndigheter och organisationers bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. En kvalitativ studie utifrÄn kvinnors erfarenhet

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att undersöka vÄldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med dÄ de har sökt hjÀlp. Enligt feministiska vÄldsforskningen mÄste vÄldet förstÄs och tolkas utifrÄn en samhÀllelig kontext som Àr utformad av mÀns makt över kvinnor som resulterat i att mÀnnen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid vÄld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av vÄldsutsatta kvinnor som jag sedan jÀmfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrÄn semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor dÀr samtliga lÀmnat en relation som innefattat vÄld. Resultatet visar pÄ att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Skolsk?terskors erfarenheter av att m?ta barn utsatts f?r v?ld

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Att uppmÀrksamma sÀrbegÄvade elever i undervisningen : ett mindre utforskat fÀlt inom pedagogiken

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: SprÄket, som Àr en mycket viktig del av individen, Àr komplext och bestÄr av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehÄll (semantik) och anvÀndning (pragmatik).

Anorexia Nervosa : En systematisk litteraturstudie om förÀldrars erfarenhet av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia Nervosa

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter i samband med inducerad hypotermibehandling efter hÀvt hjÀrtstopp

Att arbeta som intensivvÄrdssjuksköterska innebÀr en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svÄrt sjuke patienten och dennes nÀrstÄende pÄ ett professionellt sÀtt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjÀrtstopp. Tio intensivvÄrdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att strÀva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att kÀnna stress och oro men ÀndÄ glÀdje nÀr det gÄr bra, att ha funderingar om det Àr det etiskt rÀtta att ge behandling, att vilja möta de nÀrstÄende med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del dÄ deltagarna kÀnde mest stress och rÀdsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Vad Àr intelligens? : En studie av uppfattningar hos elever, studenter och lÀrare.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om synen pÄ begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvÀrlden. För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat elever, lÀrarstudenter och lÀrare. Resultatet visar att synen pÄ vad intelligens Àr förÀndras med Älder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmÀrksamma en trend dÀr uppfattningar förÀndras frÄn eleverna via studenterna till lÀrarna. Eleverna anser t.ex.

Vem Àr du, vem Àr jag, vem Àr anstÀllningsbar?

Arbetslösheten i Sverige Àr med historiska mÄtt mÀtt hög och utgör ett samhÀllsproblem som krÀver en lösning. För att om möjligt öka vÄr förstÄelse kring varför vissa fÄr arbete och andra stÀlls utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss pÄ att undersöka vilka övervÀganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ 8 intervjuer med rekryterare pÄ ett större företag i NordvÀstra SkÄne. Resultatet av studien visar pÄ att de intervjuade gör sina övervÀganden och fattar beslut om anstÀllning utifrÄn antaganden baserade pÄ olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gÄng. Vilka dessa antaganden och bilder Àr beror pÄ rekryterarens sociala verklighet och pÄverkas av de sociala institutioner som de rör sig inom.

Barns erfarenheter av att leva med diabetes

Diabetes hos barn medför förĂ€ndringar som pĂ„verkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes Ă€r dĂ€rför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod anvĂ€ndes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->