Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanlÀggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hÀlsoaktiviteter för sina gÀster med framförallt naturen som redskap.- Hur pÄverkar naturen konferensgÀsternas hÀlsa?- Hur arbetar redan hÀlsonischade konferensanlÀggningar?- Hur kan naturen anvÀndas inom hÀlsoarbetet pÄ konferensanlÀggningar?- Vad kan utvecklas pÄ Finnhamns konferensanlÀggning?Metod: Forskningen Àr avsedd att kartlÀgga behov, önskemÄl, erfarenhet och Äsikter kring Àmnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lÀmpad för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, tvÄ ansikte mot ansikte och tvÄ via telefon utefter respondentens önskemÄl. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom omrÄdet samt arbetar med friskvÄrd eller Àr konferensansvariga pÄ anlÀggningarna De jobbar med aktiviteter och hÀlsa för deras konferensgÀster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har Äteruppbyggande och en rad andra positiva effekter pÄ konferensgÀster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanlÀggningarna har en mÀngd aktiviteter och Àr flexibla utefter önskemÄl.

Vi har i examensarbete sammanstĂ€llt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat pĂ„ sig. Vi har i samband med nybyggnationen av trafikplats Rosersberg som mĂ„l att kartlĂ€gga hĂ€ndelseförloppet vid pĂ„trĂ€ffande av arsenik. Dessa uppgifter kommer frĂ„n alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Även Sigtuna kommuns beslut kring omhĂ€ndertagandet med avseendet pĂ„ ?Miljö och HĂ€lsa? kommer att studeras.

I denna undersökning Àr handledare under utbildning i fokus. Syftet Àr att se om det sker nÄgon förÀndring under utbildningen och vad förÀndringen bestÄr av. Det Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som anvÀnts Àr insamlat under tvÄ Är av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framtrÀdde en bild som tydde pÄ att handledarna förÀndrades.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ mer kunskap om lÄgstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus pÄ ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare gÄr jag in pÄ manligt och kvinnligt, mÀn och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framstÀlls i media idag.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares instÀllning till Àmnet svenska som andrasprÄk Àr.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var:? Vilken instÀllningen har nÄgra olika lÀrare till Àmnet SVA?? PÄverkar lÀrarens kunskap om Àmnet SVA dennes instÀllning till det?? Hur arbetar de olika skolorna med SVA?? Under vilka omstÀndigheter bedrivs SVA-undervisningen pÄ nÄgra skolor?Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sex kvinnliga lÀrare i varierande Äldrar och med olika utbildningar. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram lÀrarnas instÀllning till Àmnet.Resultatet visar att instÀllningen till Àmnet till viss del pÄverkas av lÀrarnas utbildning och erfarenhet pÄ sÄ sÀtt att lÀrare med en god utbildning eller lÄng erfarenhet inom yrket har en mer positiv instÀllning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lÀgger SVA-undervisningen pÄ den tid det passar lÀraren, vilket Àven kan vara efter elevens skoldag. LÀraren som bedriver undervisningen har mycket sÀllan nÄgon utbildningen i Àmnet.

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

I Sverige drabbas varje Är ca 150 000 personer av nÄgon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebÀr vanligen minnesstörningar och personlighetsförÀndringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄverkas Àven anhöriga nÀr nÄgon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan fÄ omorganisera hela sin vardag för att upprÀtthÄlla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i vÀxelvis boende med unga kvinnor som har bott i kÀrnfamilj. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes dÀr sammanlagt tio kvinnor medverkade i Äldern 16-20 Är. Med hjÀlp av en intervjuguide, som innehöll frÄgestÀllningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med förÀldrar, syskon, slÀkt och vÀnner, besvarades frÄgestÀllningarna. UtgÄngspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansÄgs relevant dÄ kÀnslan av sammanhang grundlÀggs i barndomen och fokuserar pÄ god hÀlsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kÀrnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet frÄn ett vÀxelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till bÄde boendeform, fritid och förÀldrarelationen.

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera M&A rÄdgivarens roll i en förvÀrvsprocess. Vidare granskas Àven varför företag med intern kompetens anlitar rÄdgivare nÀr de sjÀlva besitter kunskap inom omrÄdet Teori: Teorier kring M&A rÄdgivare, transaktionsprocessen samt integrationsprocesser behandlas. Teorierna Àr en grundsten för studiens analys och slutsats.Metod: Studien Àr en kvalitativ rapport, dÀr analysen utöver den teoretiska delen Àr uppbyggd pÄ intervjuer med M&A rÄdgivare och företag vilka har gjort företagsförvÀrv. Slutsats: RÄdgivarens roll i transaktionsprocessen Àr situationsspecifik, oftast anlitas rÄdgivaren för att delta i hela processen. Företag anlitar rÄdgivare dÄ de i det initiala skedet vill vara hemliga och lÄta nÄgon annan hantera kontakt med potentiella förvÀrvskandidater, bolagen vill kunna ha ett fortsatt fokus pÄ den dagliga verksamheten och fÄ med den erfarenhet rÄdgivarna besitter..

Den hÀr kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrÄn de fem arbetskaraktÀristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i fÀrdigheter, autonomi och feedback. För att uppnÄ studiens syfte valdes att göra djupgÄende, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrÄn fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men ocksÄ med utrymme för lÀmpliga följdfrÄgor för sÄ uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade pÄ att utmaningar Äterfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i fÀrdigheter begrÀnsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes ocksÄ kring att fÄ de anstÀllda att förstÄ hela bilden samt i anstÀlldas sÀtt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Denna studie avser att genom nÄgra observationer utförda pÄ en förskola resonera kring vad som hÀnder i leken, vad rolleken bestÄr av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör Àven för vad litteratur och förskolans lÀroplan sÀger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrÄn lÀroplanen, centrala begrepp utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt nÄgra vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns nÄgra faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrÄn observationer som Àr utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, sjÀlvkÀnsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..