Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) TvÄ förskolors förutsÀttningar vad gÀller arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om tvÄ förskolors förutsÀttningar nÀr det kommer till att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas kunskaper om barn i behov av sÀrskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika mÀnniskor som ska verka för barns bÀsta. FrÄgestÀllningarna som undersökningen grundar sig pÄ Àr: Vilken kunskap har förskollÀrarna nÀr det gÀller att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp sÄ som kunskap, samarbetet och nÀrheten till chefen.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohÀlsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhÀllet. Dagens samhÀlle portrÀtterar ofta personer med psykisk ohÀlsa som galna och farliga. Psykisk ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vÄrd mÄste en holistisk syn vara grundlÀggande.Syfte: Syftet Àr att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar Àr kvantitativa och tvÄ kvalitativa. Vikt lades pÄ att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vÄrden.

Denna uppsats undersöker grÀnssnittets betydelse för e-matvaruhandeln. Mer specifikt sÄ undersöker den vilka faktorer, i ett grÀnssnitt för e-matvaruhandel som bör beaktas. Det spekuleras kring varför e-matvaruhandeln inte Àr större Àn vad den Àr idag och vad som kan göras för att öka dess anvÀndning. DjupgÄende intervjuer genomförs med tre personer frÄn en webbyrÄ som har tidigare erfarenhet av e-matvaruhandeln och har bland annat framstÀllt lösningar för ICA handlare, Malmborgs, Kvantum och Maxi. Intervjumaterialet analyseras och sammanstÀlls för att sedan jÀmföras med tidigare forskning inom Àmnet.

I samband med att konsumtionen av klÀder och textilier ökar i vÀrlden slÀngs ocksÄ allt mer klÀder i hushÄllssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg klÀder varje Är varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet Ätervinns. Trots att Ätervinning av textilier visat sig ha mer miljönytta Àn till exempel Ätervinning av tidningspapper sÄ finns i dagslÀget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker pÄ frivillig basis genom bland annat vÀlgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krÀvs att samtliga parter, bÄde konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Den svenska byggindustrin Àr en traditionsbunden sektor dÀr flervÄningshus med stomme i trÀ Àr en relativt ny företeelse. Sedan 1994 dÄ nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trÀ med fler Àn tvÄ vÄningar, utvecklats till en vÀl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervÄningshus i trÀ har vuxit har Àven efterfrÄgan pÄ kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer Àr en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska berÀkningar i byggen och konstruktion av bÀrande element. Det har uppmÀrksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trÀ Àn om de tvÄ andra dominerande materialen pÄ marknaden, stÄl och betong.

FrÄgan om namnpublicering i media i samband med brott Àr alltid lika aktuell. Det finns tunga argument bÄde för och emot publicering. Dessa Àr ofta beroende av sammanhanget och det enskilda fallet. I de allra flesta fall Àr det allmÀnintresset som avgör om det anses motiverat med en namnpublicering. Syftet med denna undersökning Àr att genom en enkÀtundersökning studera vad allmÀnheten anser om namnpublicering i samband med brott.

Rapporten syftar till att ge lÀsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstÄ nÀr en person axlar dessa tvÄ roller samtidigt. Jag stÀller mig frÄgan: Vilka konflikter kan uppstÄ nÀr en och samma person mÄste axla rollen som bÄde artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har mÄnga inre konflikter blivit till yttre konflikter, och pÄverkat bÄde mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svÄrigheter att skÀrma av mina personliga kÀnslor frÄn mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup Ät syftet jÀmförs min erfarenhet med tvÄ andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

Internationalisering Àr idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas pÄ en av vÀrldens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stÄlbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag anvÀnder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehÄllande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag Àr hÀmtat frÄn Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande dÀr Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som Àr specifikt med de ungdomar som begÄtt det sexuella övergreppet gruppvÄldtÀkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien bestÄr av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med tvÄ experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning bÄde i Sverige och utomlands, frÀmst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgÄr frÄn tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar pÄ omrÄdet enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt pÄ mindre barn. Det har varit svÄrt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika omrÄde vilket ocksÄ genomsyrar materialet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, hÀfte, med temat vÀnskap för grundskolans tidigare Är. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. VÄrt syfte Àr Àven att se om vÄr digitala produkt kan tÀnkas anvÀndas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare Är samt om de tre pedagogerna fÄtt tankar kring en undervisning baserat pÄ en kombination av olika estetiska uttryckssÀtt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska sprÄk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssÀtt i undervisningen.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var kÀnslor i början, kÀnslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

AbstraktBakgrund: SmÀrta Àr ett vanligt problem hos tonÄringar och ett stort antal tvingas leva med lÄngvarig smÀrta. SmÀrtan kan ha negativa effekter pÄ hela deras vardagssituation. SmÀrtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, dÀr stress Àr vanligast. SmÀrtupplevelsen Àr unik för varje tonÄring och toleransen för smÀrta varierar frÄn person till person.Syfte: Syftet med studien var att belysa tonÄringars upplevelser och erfarenheter av att leva med lÄngvarig smÀrta.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanstÀlldes och analyserades med stöd av innehÄllsanalys.

VÄr studie ger en inblick i hur platsannonser frÄn kommunala grundskolor som söker specialpedagog stÀmmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehÄllet i platsannonserna. Syftet Àr att undersöka om vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod Àr dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. VÄrt resultat pekar pÄ att vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lÀmplighet Àr viktigare Àn vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegÄngar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, sÄ fann jag att de tankegÄngar som ligger bakom metoderna Àr till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som anvÀnds inom fri improvisations-undervisning Àr mÄnga och varierade men huvudsakligen baserade pÄ att eleven, dels skall bygga upp ett förrÄd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmÄga och associativa sida, som anvÀnds pÄ det som sker i nuet. Detta Àr en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrÄgasÀttande av det den gör..