Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssätts betydelse för elevers motivation för läsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras läslust i skolan. Undersökningen utgick från fyra arbetssätt vilka var högläsning, tyst läsning, läslogg samt boksamtal. Utifrån litteratur har vi kunnat fastställa att samtliga av dessa fyra arbetssätt har betydelse för skapandet och utvecklandet av läslusten samt motivationen för läsning. Vi använde oss av enkäter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Under lärarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. Då jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmåga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvärderingar att ?enskild tyst räkning? fortfarande är dominerande på matematiklektionerna. Enligt rapporter från bland annat skolverket skapar sådan tyst räkning ointresse för ämnet och misslyckande för många elever.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Titel: ?Ibland kan det vara bättre att hålla tyst helt och hållet? - En studie av blame games och ansvarsutkrävande i media i samband medSaudiaffärenFörfattare: Malin Blidkvist och Anna LovéusUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMG, Göteborgs UniversitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas Håkansson, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal/Antal ord: 58 sidor/16 775 ord (inklusive bilaga)Syfte: Syftet är att undersöka medias roll i samband med ansvarsutkrävande i Saudiaffären, med fokus på tidningsrapporteringen.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Vi har analyserat artiklar rörande Saudiaffären som är publicerade i fyra olika tidningar under mars månad 2012. Materialet är hämtat från Retrievers mediearkiv och framtaget med på förhand definierade sökord.Huvudresultat: Media bidrar till skapandet av blame games och är en del av att de kan fortgå men kan inte skapa ett blame game utan att det i?verkligheten? skett något som ger upphov till ansvarsutkrävande.Media och ?verkligheten? är därför beroende av varandra när det gäller skapandet och fortgåendet av blame games..

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhängande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med denhär problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligti näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning draspå så vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Detär således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus föruppsatsen.

Att utföra en suicidriskbedömning inom telefonrådgivning är en komplex arbetsuppgift som kräver erfarenhet och tyst kunskap. Trots flertalet utmaningar och upplevelse av otillräcklig kunskap utför ändå sjuksköterskorna dessa bedömningar. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning vid telefonrådgivning inom primärvården för att försöka förstå detta fenomen närmre. Studien är uppbyggt på en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett via fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle?s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området..

BAKGRUND: Under vår tid här på Högskolan i Borås har vi läst mycket omskönlitteratur i svenskämnet i relation till meningsfullt och lustfylltlärande. Bilden som vi tycker är vag i detta sammanhang är hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. Därför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom området vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka variationen av hur skönlitteratur användsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare år.METOD: Vi har valt att utföra vår undersökning med hjälp av redskapet selfreport.RESULTAT: Vår undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de använder sig av skönlitteratur. Främstanvänder sig pedagogerna av högläsning och tyst läsning men även avskönlitteratur som material för att integrera olika skolämnen för atteleverna ska få en djupare kunskap..