Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt.

Barnmisshandel sker övervägande i hemmen. Den som utför misshandeln är oftast barnets föräldrar eller vårdnadshavare. Om dessa barn kommer till vården finns det ändå en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om utsatta barn. Detta kan medföra att allt för många barn skickas hem, utan att korrekta åtgärder vidtas och att allt för få anmälningar till socialnämnden görs. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vikten av kunskap om barnmisshandel och dess problematik, så att sjuksköterskan kan identifiera de utsatta barnen och kan vidta adekvata omvårdnadsåtgärder till dessa barn.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten från vårdrelaterade infektioner kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vårdpersonal i handhygienarbetet. Det är viktigt att förbättringsarbetet bedrivs så att följsamheten blir bestående.

Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande inom sjukvården och många patienter blir svårt sjuka och dör i svår sepsis eller septisk chock. Det är ett tillstånd som anses föreligga vid infektion och minst två SIRS-kriterier. Symtomen kan vara diffusa och svåra att identifiera. Sjuksköterskan har en viktig roll att observera försämring för att så snabbt som möjligt identifiera en sannolik sepsis. Vid tidig diagnos och behandling minskar sjuklighet och dödlighet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap.Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen.När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna.

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, Håkan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behålla de anställdas kunskap i företaget och därmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vår studie på tre kunskapsföretag där vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra är anställda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: Vår studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anställda eller genom att de anställda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anställda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger på den mänskliga kommunikationen. Även kunskapskarta används, men då bara i två av företagen. Överföring av kunskap från de anställda till företagets infrastruktur sker med hjälp av IT-verktyg som databaser och intranät.

 Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar:Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa?Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll.ResultatBåde likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Vårt huvudsyfte har varit att utvärdera huruvida några för gymnasieungdomar tidigare kända begrepp i ämnet matematik kvalitetsmässigt förändras i olika lärandesituationer över tid.I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjälp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; Förståelse, att begripa kunskap; Färdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har använt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig från tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förändrades över tid. Den kvalitativa metoden är lämplig just för detta ändamål när vi i förväg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har använt oss av tre olika metoder för att få svar på våra frågeställningar nämligen enkät, intervju och utvärdering.Under hösten 2003 genomförde vi två olika undervisningsserier i två parallella klasser på gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats på traditionellt sätt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem på två helt olika sätt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillämpningsmöjligheter utanför skolans värld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som något relaterat till skolmatematiken.Vår tolkning är att utegruppen nått en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring.Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod?Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.