Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.

In a situation with dying patients it can be difficult for a nurse to know how to act..

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlätta bemötandet mellan vårdare och patient och därigenom åstadkomma lärande i riktning mot en förbättrad hälsa. I detta fall begränsas undersökningen till tandvården och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvård och munhälsa krävs det att tandhygienister lyckas nå ut med sin information och i visa fall få patienten att ändra på sitt beteende. Det är då det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

En berättarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berättartekniska aspekterna skapas en ny ingång till förståelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framställning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förståelse av novellerna..

Det här arbetet vill belysa vilka förväntningar användare (inom vården) har inför ett nytt informationssystem (IS) som ska implementeras och vilka faktorer som kan påverka och förändra dessa. För att lyckas med arbetets föresats genomfördes en semistrukturerad intervju av fyra aktiva sjuksköterskor inom Tibro kommuns hemsjukvård, där i december 2004 ett nytt datorbaserat IS (patientjournal) implementerats.Materialet från intervjuerna spelades in med bandspelare, transkriberades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. En granskning av resultatet gav bland annat följande slutsatser:Användare inom vården saknar ofta en formell datautbildning, men besitter ändå kunskap om det datorbaserade informationssystemet, kunskap som de förvärvat genom att ha arbetat med datorbaserade IS under många år. Kunskap och erfarenhet som användarna ofta får förlita sig på när ett nytt IS ska implementeras då tid och resurser saknas för en genomgripande utbildning.Användarnas förväntningar på ett nytt IS påverkas av faktorer, såsom erfarenheter från ett tidigare datorbaserat IS, saklig information och utbildning. Med saklig information menas information som både visar på för- och nackdelar..

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

E-handeln i Sverige är en växande trend och nästa varje år slås nya rekord för den totala omsättningen. I takt med den ökande konsumtion kan man ställa sig frågan om hur säker konsumenterna känner sig, hur deras handelsvanor ser ut och hur deras kunskap om trygg e-handel ser ut. År 2011 publicerades en rapport med namnet Svenskarna och internet som visade att handla på internet tillhörde en av de vanligaste aktiviteterna för internetanvändarna. Trots många rapporter och undersökningar kring handelsvanor på internet hos den vanliga internetanvändaren är det svårt att hitta undersökningar kring deras förtroende för säkerheten. Har deras säkerhetsförtroende någon koppling till deras handelsvanor, använder de det säkraste betalningssättet, har de kunskap kring begreppet trygg e-handel? Detta några frågor jag tänkt besvara med hjälp av min studie.Syftet med studien är att undersöka konsumenters handelsvanor, kunskap om trygg e-handel och säkerhetsförtroende inom e-handel.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder.