Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande.

Denna uppsats behandlar de potentiellt brottsbekämpande rättigheter och befogenheter som tillkommer oss alla. Främst behandlas nödvärn och envarsgripanden som är de kanske två viktigaste stadganden i detta sammanhang. Uppsatsen trycker på vikten av kunskap kring dessa områden och utvecklar dem för att ge läsaren nödvändig kunskap. Den tar förutom de två viktiga juridiska stadganden också upp en inledande diskussion kring grundläggande fri och rättigheter och en snabb genomomgång av grundläggande straffrätt. Detta för att de som kanske inte vardagligt i sitt arbete eller i sina studier arbetar med denna typ av frågor skall få med sig en viktig bas inför den fortsatta fördjupande diskussionen kring envarsgripande och nödvärn.

Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig.

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Detta examensarbete innehåller en litteraturgenomgång av hur forskare och ledande pedagoger ser på temaarbete och ämnesintegrering jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Arbetet har också omfattat en enkät- och intervjuundersökning av hur elever i de senare åren på en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Frågeställningarna har baserats på läroplanens kunskapsmål. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av hur synen på kunskap och lärande i skolan ser ut från forskarhåll. Dessutom granskades läro- och kursplanerna med avseende på eventuellt stöd för användandet av dessa ovannämnda undervisningsmetoder.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur elever i läs- och skrivsvårigheter erfar och upplever sin egen delaktighet när det gäller den egna läs- och skrivutvecklingen. Till vår hjälp har vi följande frågeställningar:? I vilken mån har eleverna känt sig delaktiga i beslut som rör sin läs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjälp de har fått inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gällande sin läs- och skrivundervisning? Utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats har vi försökt få en förståelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebär att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvärld och lyssna till deras unika berättelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.