This essay analyse the relationships between scientific paradigms and different logics of power in the field of psychiatry, primarily in the fields of attention disorders of children and schizophrenia. In these two fields of psychiatric research and treatment, there exist two scientific paradigms, a biological/neuropsychiatric and a socialpsychological, working from different standpoints regarding questions of ontology, Epistemology and theories of value. Drawing from Thomas Kuhns paradigmatic theory of science, and Michel Foucaults concept of power, this essay proposes that different paradigmatic standpoints gives rise to different logics of power. Relying on the concept of power/knowledge and different paradigmatic standpoints, the essay states that the biological/neuropsychiatric paradigm produces a biological individualising logic of power that fixes the individual to his/hers biological condition. This in contrast to the socialpsychological paradigm, which on the basis of its paradigmatic standpoints produces a social-group related logic of power.

Postmodernism and neo-liberalism is often thought of as two opposite conceptions of the reality and the world. This thesis takes on a critical view of this assertion and the main purpose was to perform a correlation between postmodernism and neo-liberalism. With different theoretical assumptions about constructions of thoughts, agency and structure and the welfare-state a theoretical framework was created. According to this framework the two isms were correlated to each other and the welfare-state to see if there where similarities or dissimilarities between the isms. The assumptions of this thesis are that there are correlations between postmodernism and neo-liberalism in the constructions of thoughts, namely similar view on Epistemology.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon?s anthropology, his soteriology and Epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.

Vare sig det gäller livets små beslut som vilket pålägg man ska ha på sin frukostsmörgås eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut på landet och satsa på en karriär som författare eller inte så lever nog de flesta vanliga människorna i föreställningen av att valet är upp till personen själv. Jag tror faktiskt inte att jag går för långt om jag säger att för varje handling som vi på förhand planerar så är känslan av att vi också kan agera annorlunda ofrånkomlig. Tron på att vi själva ansvarar för vilka vi är och vad vi gör med våra liv är helt enkelt en central del av mångas självbild. Detta till trots, eller måhända just på grund av detta, tillhör frågan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut äldsta obesvarade frågorna i mänsklighetens historia. Så gott som varje filosof från Sokrates och framåt har haft en åsikt i frågan.

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

This research study constitutes a critical stand, which departure from the increase in welfare, and decrease in quality of life, and is further directed to the sphere of consumption. Contemporary consumers appear to seek for components to construct their self with through consumption, consumerism has become a sphere of life, and has consequently also become a victimizing force steering the identity and self construction of consumers. The alarm bells however are echoing in Western society, and consumers are experiencing dilemmas such as fragmentation, powerlessness, uncertainty and meaninglessness.In this respect we have presented spiritualism as an applicable path of escape or alternative to the scheme of the material oriented consumption sphere. We intend to broaden the scope of the interplay between spiritualism and consumerism in the act of yoga, and we have therefore been researching: what yoga is doing to consumers, and what consumers are doing to yoga. The study is based on an existential Epistemology paradigm, which emphasis on the meaning of the yoga experience attained from the subjects of research; the yoga practitioners, and therefore we have carried out three focus group discussions.

The theologian Sarah Coakley has developed a theological method, which she calls théologie totale.This essay examines the methodological criteria for this method. To understand how its anthropology, Epistemology and theology are shaped, the criteria are analyzed within a theoretical framework, in which mainly David F. Ford's theological typology and Stephen Bevans models of contextual theology play parts. The material consists of Coakleys texts, essentially the first part of Coakley?s projected systematic theological work.

This survey aims to investigate and analyze how six teachers on a high school in Stockholm reflect on pedagogical aspects of problem based learning( PBL). The survey focuses on ana-lyzing how the teachers relate to the benefits and problems of PBL and how they reflect on the students development. The survey was conducted on a high school and the method used for the study was interviews, each taking 30-45 minutes. The outcome of the survey indicates that the teachers sees problem based learning as an alternative to what they define as tradi-tional education regarding its Epistemology. They indicate that PBL allows the students to define their own questions, to be carriers of knowledge and to evolve analytic skills in relation to the basegroup.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

The following essay or thesis is a study over scientific endeavors in the fringe. It is a study of Riksorganisationen UFO-Sverige, whose proponents aim to make the UFO phenomenon (or phenomena) a subject of scientific scrutiny. To achieve this, the ufologists first have to redefine common concepts of ufology as pseudo science or religion, mainly by challenging definitions given by scientific sceptics on the one hand, and proponents of conspiracy theories or the new age environment on the other. Thus UFO-Sverige seeks to construct an alternative scientific identity in contrast to adversaries on both sides, each unwilling to give the UFO phenomenon any further examination. Following the work of Tomas Gieryn's sociological grip on questions of Epistemology, especially concerning the social boundaries of science from other cultural categories through what has been labelled as epistemic boundary work, during which proponents of a particular field aim to achieve epistemic authority and thus the legitimate right to define what is and what is not science, I seek to analyze how questions of science and legitimacy are actualized in an intellectual environment or culture not broadly accepted as scientific.

The purpose of the present study is to investigate mindfulness as a New Age phenomenon in the modern western society. Since a religious phenomenon does not exist in a vacuum, but is dependent on its historical and cultural context, my aim is to give a broad depiction of mindfulness and New Age in its wider context, the historical background and the societal implications of common values, themes and concepts that are frequent in the literature, how mindfulness is presented by the authors of popular literature and also how it is presented in science. In order to bring forward a deeper understanding of New Age and mindfulness? role in the modern western society, my intention is to see how the authors of mindfulness claim validity of their doctrines in the discourse. Mindfulness attracts a wide range of perpetrators and is used in many areas in the society today.