The following essay or thesis is a study over scientific endeavors in the fringe. It is a study of Riksorganisationen UFO-Sverige, whose proponents aim to make the UFO phenomenon (or phenomena) a subject of scientific scrutiny. To achieve this, the ufologists first have to redefine common concepts of ufology as pseudo science or religion, mainly by challenging definitions given by scientific sceptics on the one hand, and proponents of conspiracy theories or the new age environment on the other. Thus UFO-Sverige seeks to construct an alternative scientific identity in contrast to adversaries on both sides, each unwilling to give the UFO phenomenon any further examination. Following the work of Tomas Gieryn's sociological grip on questions of Epistemology, especially concerning the social boundaries of science from other cultural categories through what has been labelled as epistemic boundary work, during which proponents of a particular field aim to achieve epistemic authority and thus the legitimate right to define what is and what is not science, I seek to analyze how questions of science and legitimacy are actualized in an intellectual environment or culture not broadly accepted as scientific.

This master?s thesis focus on Dewey Decimal Classification during the period 1932 to 2011, where the classification of the psychological knowledge domain is analyzed and discussed. In the light of the recent swedish switch from the swedish classification system SAB to DDC, this research area deserves prominence. The aim of this study is to investigate how DDC represents the historical development of the psychology subject with its underlying Epistemology, to identify and analyze values and prejudice, and to analyze problems with DDC?s classification of psychology in relation to three other classification systems.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

The thesis examines the view of reality as expressed in the subject structure of the web directory Open Directory Project. This is analyzed in comparison with library classification systems, regarded as products of the modern library movement. The question is raised whether the world view of the directory, in contrast to the modern classification systems, can be seen as an expression of postmodernity. Postmodernity is then understood as a radical critique of the modern belief in neutral science and technology as ways of objectively describing the universe of knowledge. The theoretical and methodological approach adopted is borrowed from a poststructuralist reading of Michel Foucault's archaeology and sociologically coloured classification research.

Abstract This study aims with a pragmatic approach to investigate the learning about how to solve simple equations, and what the teacher can do to help the student. Four questions asked are: (i) How and why will learning take place? (ii) What will complicate learning? (iii) How to support and facilitate learning? (iv) Is it possible to identify an influence between identity and learning? To answer these questions a qualitative study in elementary school is done. The results of the investigation are compared with previous research, and an interview with the teacher is presented. The recorded lessons are analyzed with PEA (practical Epistemology analysis), and letters from the students with the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner.

In this essay I have aimed to examine how the theology of Paul Tillich relate to modern views of reality, both the way it was expressed in his contemporary time and the way I see it today. Reality I have defined as an entirety of the physic- and metaphysic reality. A so called panentism where God is reality and the world is a part of this reality.With Tillichs Systematic Theology as my principal material, I have first made a brief presentation of his theology, of its construction and main concepts. Then I have chosen to further examine the way he describes being, reason and revelation to see how this particular concepts of Tillich agree with my definition of reality. In this I have consulted the books Tillich in Dialogue by Mackenzie-Brown and Natural Theology Versus Theology of Nature, a book edited after the forth international Tillich symposium 1992, which had "Tillichs thinking as impetus for a discourse among theology, philosophy and natural sciences" as a theme.I have tried to point out the possibilities opened up by the ontology and Epistemology of Tillich for the dialogue between theology and natural sciences.

Först presenteras metafysisk funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

This essay is an attempt to study some post-modern theological positions with regard to their growing interest in the use of mystical theology and mysticism in theological research in the academic post-modern world, and to see if the 19th century theologian Albert Schweitzer couldprove a resource for this understanding of mystical theology. This position is known in the essay as ?the mystical turn.?To present the background and understanding of this post-modern view of mystical theology the essay presents three theologians, namely: Andrew Louth, Mark A. McIntosh and Sarah Coakley.These three theologians argue for the use of a contemplative and transforming mysticism as a postmodern Epistemology in relation to theological research, with growing concern of the status of theology in the secular and post-modern world. Having made clear the views of these three theologians the essay then presents Albert Schweitzer's view on the mysticism of Paul.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

This study is about Wikipedia which defines itself as a free online encyclopaedia. Our chief interest lies in the debate and the controversy which has arisen around Wikipedia. After reading critical articles concerning Wikipedia we found that the debate for most parts had one identifiable theme namely the question whether Wikipedia is an encyclo-paedia or not.Encyclopaedia as a term and a phenomenon has a long tradition. Wikipedia, despite calling itself an encyclopaedia, functions differently in comparison to more traditional encyclopaedias. These traditional views involve encyclopaedic structure, its organiza-tion and its functions.

Borderlands. A study of the aesthetic-practical environment, its pedagogical and therapeutical properties based on the outline of two practices/institutions: the workshops at Hagastiftelsen and the bookbindery at the Kristofferschool. The perspective on education, pedagogy and therapy taken is an existential one where the main aims of an educational-therapeutic intervention is to support biographical development and integrity. In the process action research in my own bookbinding workshop as well as hermeneutic research at the workshops at Hagastiftelsen where adults with autism and other neuropsychological disorders work have been the sources of primary empirical data. Secondary sources are patient-histories written by Oliver Sacks as well as autobiographical narratives of some adults with autism.