Sök:

Sökresultat:

8713 Uppsatser om Entreprenörskap i skolan - Sida 60 av 581

De glömda barnen. En undersökning om vuxna barn till missbrukare - deras uppvÀxt och relation till skolan

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta upp olika problem som barn som vÀxer upp i en miljö med missbruk stÄr inför i livet. Barnen fÄr ofta problem med sjÀlvkÀnsla och tillit till andra mÀnniskor och detta tar individerna med sig upp i vuxen Älder. Förnekelsen och tystnaden Àr stark pÄ grund av att individerna skÀms för att förÀldern Àr missbrukare. Uppsatsen Àr ocksÄ kopplad till skolan och vad personalen dÀr kan göra för att upptÀcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att fÄ en bild av problematiken har fyra individer som vÀxt upp med en eller tvÄ missbrukande intervjuats, och i frÄgan om skolans roll har tvÄ kuratorer intervjuats.

?Den ljusnande framtid Àr vÄr? : En studie om elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, deras sjÀlvbild, identitetsskapande och erfarenheter frÄn skolan.

Som lÀrare har vi mött mÄnga elever som upplevt svÄrigheter med att lÀsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svÄrigheterna pÄverkar elevernas sjÀlvbild och identitetsskapande. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka vilka erfarenheter elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan pÄverkar elevernas sjÀlvbild och identitetsskapande. Genom att ha en utgÄngspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i lÀs- och skrivsvÄrigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville fÄ en bÀttre bild av hur mötet med skolan pÄverkat dessa ungdomars syn pÄ sig sjÀlva, sina liv och sin framtid. Vi utgick frÄn forskning kring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter och teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild. VÄr undersökning visar att eleverna har en positiv syn pÄ sig sjÀlva och sina möjligheter.

Varför har vi slöjd i skolan?

Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, förÀldrars, lÀrares och slöjdlÀrares perspektiv. Syftet med denna studie Àr att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser pÄ varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda pÄ om mÄlen i lÀroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och förÀldrar, men Àven vad lÀrare och slöjdlÀrare anser och sÀger om Àmnet. Vi har börjat vÄrt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia.

Elevernas datorspelande ? en vÀlkommen förÀndring? : En studie av lÀrarnas perspektiv

SammanfattningI denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande Àr, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan fÄ. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hÀlsa. Det Àr ocksÄ utifrÄn den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades.

Fostran i skolans verksamhet : LĂ€rares upplevelser kring fostran

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Med fokus pÄ APL och programrÄd- Hur kvalitetssÀkrar Restaurang- och Livsmedelprogrammet kontakten med arbetslivet?

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssÀkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbÀttras och förenklas och i sÄdana fall hur? Undersökningen Àr genomförd som en kvalitativ studie genom enkÀtintervjuer samt vissa litteraturstudier dÄ det gÀller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar pÄ att skolan och arbetslivet Àr överens om att de behöver varandra för att kvalitetssÀkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillrÀckligt bra..

Kommunala skollokaler inom LuleÄ kommun : En studie om strategier och lÄngsiktig planering

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

TonÄrsflickors osedda behov i skolan : en studie utifrÄn ett elevperspektiv i en skola för alla

I en kunskapsöversikt frÄn Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som pÄverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men mÄnga elever, sÀrskilt flickor, i grundskolans senare Är kÀnner sig stressade och mÄr dÄligt. Genom noggranna kartlÀggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svÄrigheter. Skolan har enligt bÄde skollagen och gÀllande lÀroplan skyldighet att frÀmja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov Àr en sjÀlvklar förutsÀttning. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa pÄverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa pÄ. Trettio flickor i Är Ätta har svarat pÄ frÄgor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgÄng pÄverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till stÀllda krav och förvÀntningar.

MusikÀmnets funktion och status i grundskolan : En intervjustudie av rektorer och musiklÀrares syn pÄ musikÀmnet i grundskolan

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.

Bra metoder för alla -livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Division i teori och praktik

Barns möte med rÀknesÀttet division, sker tidigt i livet och utan att de tÀnker pÄ det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela nÄgot rÀttvist Àr intuitiv och skiljer sig frÄn denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig nÀr de börjar skolan,men nÀr de trÀder in i denna vÀrld fönnedlas begrepp och matematisk förstÄelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tÀnkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att fÄ uppfattningen att .matematik Àr ett Àmne som man lÀr sig i enbart i skolan genom att rÀkna i lÀroboken.Under vÄr utbildning till lÀrare för de yngre barnen har vi trÀffat pÄ mÄnga elever iskolan som tycker att rÀknesÀttet division Àr svÄrt.

Vilka subtraktionsstrategier anvÀnder eleverna? : En studie över hur subtraktionsbegreppet utvecklas hos eleverna och vad som ingÄr i den tidiga taluppfattningen.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Att skapa motivation i klassrummet: En studie om hur lÀrare reflekterar kring elevers motivation till lÀrande i Ärskurs 4-6

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

"Studiero - det löser sig inte bara sÄ dÀr" : En kvalitativ studie om hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Förebyggande metoder mot mobbning. En studie av förebyggande metoder, som lÀrare kan anvÀnda i sitt dagliga arbete i skolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->