ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhället. För att kunna mötasamhället krävs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan måsteimplementera och utveckla användande av IT vilket ställer krav på tekniken, skolan och lärarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nåförståelse om hur lärare upplever att använda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nå förståelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lärare som arbetar på en kommunal grundskola som hartillgång till IT-artefakter och där lärarna efter sin förmåga i kompetens ochtillgång till teknik använder IT i sin undervisning.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jämföra några skolor om teknikanvändning under NO-undervisningen i årskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lärarna ser på användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen samt elevernas förväntningar på teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger på en kvalitativ inriktad studie med hjälp av intervjuer och en enkätundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan används på olika sätt beroende på läraren och skolans resurser.  .

Det finns forskning som visar att eleverna får en bättre kunskapsutveckling om de får röra på sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande. Undersökningen består av intervjuer som gjorts med sex lärare på två olika skolor där lärarna fått dela med dig av sina egna tankar och åsikter kring ämnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande och utveckling i hög grad och att det är viktigt att eleverna får röra på sig mer i skolan samt även på sin fritid..

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde..

Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget.

Detta är en uppsats som tar upp några elevers perspektiv på sin skolgång. Jag har intervjuat äldre personer som berättar hur det var att vara elev förr i tiden. Det är totalt fem intervjuer och de berättar om sin skolgång från 1920-1990-tal. Dessa berättelser har jag jämfört med en enkätundersökning och en observationsundersökning av elever som går i skola idag. Fokus ligger på tre frågeställningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolämnen eleverna har och hade i skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

För oss som lärare i ämnen där kost är ett viktigt område att undervisa om är det intressant attundersöka kostrelaterade forskningsproblem. På en gymnasieskola utanför Göteborg serverasdet gratis frukost till eleverna. Skolan gör detta för att de elever som av olika skäl inte kan ätafrukost hemma ska ha möjligheten till detta och därmed öka sina förutsättningar för att på ettbra sätt tillgodogöra sig undervisningen.Studiens syfte är att utvärdera skolans kostnadsfria frukostservering. Vilka är det egentligensom äter frukost i skolan? Den avser även att ta reda på vad eleverna väljer att äta när de harmöjligheten att äta en näringsriktig frukost och hur deras uppfattningar kring frukostensbetydelse för koncentrations- och prestationsförmåga samt sötsuget ser ut.Enkätundersökningen genomfördes under två morgnar samma vecka, en onsdag och enfredag, med totalt 90 deltagande elever.Resultatet visar att de som äter frukost i skolan inte är de som skolan syftar att nå med sinsatsning.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet är insamlat på en F- 5 grundskola i en större kommun i södra Skåne. En grundskollärare och skolsköterskan på skolan intervjuades, de är både en del av trygghetsgruppen på skolan, en grupp som består av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. Vår undersökning visade att personalen på vår skola arbetar med ett salutogent tänkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bästa för ögonen, det vill säga ett prosocialt beteende.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94.