Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnÀringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material frÄn litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare pÄ olika positioner och nivÄer i Ätta gÀvleorganisationer inomkulturnÀringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda pÄ plats stÀmmer relativt bra med befintliga tankar om vÀlfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnÀringarna överlever alla pÄ nÄgot vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det pÄ bÀsta sÀtt bör organisationen......vara organisk, det vill sÀga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sÀtter Ä andra sidan höga krav pÄrekrytering och social kompetens....ha nÄgon form av plattform (i uppsatsen ocksÄ kallat idékatalysator) dÀr medarbetare frÄn organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter pÄ varandras idéer. Detta krÀver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertomrÄden....göra medarbetare delaktiga ? dÄ ökar deras engagemang och viljan att vÄrda det de sjÀlva Àr med och bygger upp.

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gÄtt frÄn att man Àr född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sÀtt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebÀr nÀr en ledare Àr utbildad inom ledarskap och inte projektets ÀmnesomrÄde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektomrÄdet. Man mÄste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags mÀnniskor och skapa god stÀmning.

Uppsatsen syfe Ă€r att beskriva lĂ€rares uppfattningar om vĂ€rdegrund och ledarskap och relationen dĂ€r emellan. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gor: Vilka kvalitĂ©er, egenskaper och ledarkompetenser betraktar lĂ€raren som vĂ€sentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lĂ€rare om begreppet vĂ€rdegrund? Hur ser lĂ€rare pĂ„ relationen mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens och hur upplever lĂ€raren sambandet mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna bestĂ„r dĂ€rmed av tvĂ„ teman: vĂ€rdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgĂ„r frĂ„n Tomas Englund, JĂŒrgen Habermas samt Susanne LinnĂ©r. Metoden bygger pĂ„ en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, dĂ€r sex gymnasielĂ€rare har deltagit i djupintervjuer.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Syftet med studien Àr att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-sprÄksinlÀrare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda pÄ vad det innebÀr att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt pÄ styrningsnivÄ, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgÄngspunkt och ett induktivt angreppssÀtt som utgÄr frÄn den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien Àr verksamma alfabetiseringslÀrare, som alla arbetar pÄ kommunala skolor i stora stÀder i Sverige, och tvÄ av informanterna Àr experter, eller sÄ kallade eliter, inom Àmnet.

To find competencies on a workplace with flex office structure.Companies today, 2012 are facing new opportunities and challenges. Information technology develops, competition is bigger today than ever, increased environmental requirements will be added and new patterns of life and values are occurring. This means that people who work in offices feel strong pressure of conversion, which is something that people experience differently. Therefore it is essential how the working environment is designed in an office. Working in an office means a lot of information processing and we can see large changes taking place.

LuleÄ kommuns organisation genomgÄr sedan Är 2010 en omfattande generationsvÀxling som stÀller höga krav pÄ kommunens rekryteringsarbete. Kommunens arbete med att tillgodose den egna organisationens behov av kompetent personal Àr av ett stort vÀrde för stadens möjligheter att utvecklas och fungera i enlighet med den kommunala visionen LuleÄ 2050. Syftet med denna studie Àr dÀrför att skapa en översiktlig bild av LuleÄ kommuns behov av kompetens. Den ska Àven beskriva vilken kompetens som kommunens tre största förvaltningar efterfrÄgar under de kommande fem Ären. DÀrefter ska förslag kunna ges till hur behovet skall kunna tillgodoses.Studien har i huvudsak genomförts med hjÀlp av intervjuer och djupgÄende litteraturstudier som sedan kompletterats med och sekundÀr statistik.Analysen baseras pÄ de tre idealtyper som vÀxer fram under studien.

VÀrdegrundsarbetet i förskolan dÀr genus och likabehandling stÄr i fokus Àr ett Àmne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrÄn tvÄ frÄgor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de anvÀnde i arbetet med barnen. För att undersöka detta sÄ valde jag att anvÀnda mig av en halvstrukturerad enkÀt dÀr de flesta frÄgorna var av öppen karaktÀr för att kunna fÄnga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frÄgorna fÄngade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna anvÀnde i sitt arbete med barnen. 40 enkÀter delades ut till pedagogerna i ett rektorsomrÄde.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera pÄ, det Àr genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lÀrande. I en samspelande atmosfÀr Àr vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, Àven vuxnas nÀrvaro i barns livsvÀrldar och en avspÀndhet inför övertrÀdelse av grÀnser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en smÄbarnsverksamhet pÄ förskolan.Syfte:Syftet med min studie Àr att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaförestÀllning, kan tillföra barns interaktion med hjÀlp av multimodala verktyg i förskolan.

Auktioner pÄ nÀtet har pÄ senare Är blivit en vital del i mÄnga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begrÀnsad budget och IT-kompetens har upptÀckt de möjligheter som auktionssidor erbjuder och idag Àr dessa marknadsplatser överbefolkade av smÄ, ofta nischade aktörer. PÄ grund av stark lokal sÄvÀl som global konkurrens frÄn större företag hade bara en brÄkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjligheten att anvÀnda internetauktioner som alternativ distributionskÀlla funnits. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera en av dessa aktörer och vÄr frÄgestÀllning Àr hur valt företag med hjÀlp av auktionssidor genererat lÄngvariga konkurrensfördelar gentemot större aktörer pÄ marknaden. Att skapa lÄngvariga konkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en lÄngsiktigt framgÄngsrik strategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckas med detta beror pÄ en rad olika faktorer Det företag som vi har valt att studera Àr en av de tio största aktörerna pÄ den svenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot Àldre tvspelsrelaterade produkter.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lÀgger pÄ en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika pÄ betyg och vad de pÄvisar. För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jÀmförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med lÀroplanen och vad den sÀger om vad betygen ska sÀttas pÄ för att fÄ en djupare förstÄelse för dels hur vÀl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam anvÀndning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nÀmnvÀrt pÄ skolbetygen och görs det sÄ handlar det om en allmÀn behörighet som yrkesrollen krÀver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det anvÀnde sig ÀndÄ inte nÀmnvÀrt av dem.

Syftet med denna uppsats Àr att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallÀrares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkÀtundersökning dÀr vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jÀmför detta med speciallÀrare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vÀnde oss till alla specialpedagoger och speciallÀrare i Eskilstuna och VÀsterÄs. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkÀten vidare till en pedagog med mer eller mindre Àn 10 Ärs yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallÀrare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstÄ resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ÀmnesomrÄdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vÄr teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten sÀger om den specialpedagogiska verksamheten.

Diskussionen inom tjÀnstemarknadsföring har lÀnge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjÀnster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat pÄ klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, dÀr erbjudandet i sig spelar roll för vÀrdet. Filosofin lÄter varor och tjÀnster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden Àr medskapare av vÀrde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan sÄledes pÄverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en frÄga om roller.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Masteruppsats Àr ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs pÄ gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning ? en studie om förarutbildningssystemet.Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nÄ djupare och mer varaktig kunskap, frÀmst nÀr det gÀller de "mjukare" mÄlen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmÀrksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. AlltsÄ de kunskapsfÀlt som inryms inom körkortsmÄlen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsÀttningar och mÄlsÀttningar i livet.Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna Àn vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det Àr möjligt och att framgÄngen ligger i ett stort fokus pÄ de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, sjÀlvverksamhet, m.fl.