Sökresultat:
488 Uppsatser om Entreprenöriella Drivkrafter - Sida 8 av 33
Följsam tillverkning : Definition och studie av begreppet ?Agile Manufacturing? i svensk industri
Följsam tillverkning Àr en relativt ny tillverkningsstrategi som myntades i slutet av 1990-talet och har fram till idag fÄtt en allt starkare plats i den akademiska vÀrlden av tillverkningsteknik. Vissa sÀger att strategin Àr nödvÀndig för att uppnÄ tillverkning i vÀrldsklass. Det finns ett antal forskningsartiklar som föreslÄr ett taxonomiskt ramverk, inklusive drivkrafter och förmÄgor, som Àr associerade med följsam tillverkning. Den hÀr studien har tvÄ huvudsakliga syften. Det första syftet Àr att etablera en sammanstÀllning av drivkrafter och förmÄgor som diskuterats i tidigare forskning.
Kvinnligt företagande :
I vÄrt samhÀlle rÄder en maskuliniserad förestÀllning om företagare och entreprenörer. Kvinnor Àr ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att pÄverka vÄra attityder, vÄr tradition, vÄr samhÀllsstruktur samt den manliga prÀgel som företagandet har idag.
Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger pÄ forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket pÄ forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhÀlle och medvetandet om hur viktigt det Àr ökar hela tiden.
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ kvinnors motiv och drivkrafter för att vÀlja företagande som karriÀr samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affÀrsutveckling.
Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berÀttat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött pÄ vÀgen. Det har talats om att kvinnor och mÀn talar olika sprÄk och hur man som kvinna bör bete sig bland affÀrsmÀn för att nÄ framgÄng.
I jakten pÄ det önskade karriÀrmÄlet: KarriÀrrÄd sökes! En kvalitativ studie om individers karriÀrutveckling, med mÄlet att utforma karriÀrrÄd till andra
Arbetslivet har genomgÄtt en förÀndring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriÀrutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hÄlla sig anstÀllningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhÀllsförÀndring krÀvs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvÀgledning, för att hjÀlpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mÄl Àr att ta fram ett verktyg, i form av karriÀrrÄd, i syfte att hjÀlpa individer att nÄ deras uppsatta karriÀrmÄl. I den hÀr studien handlar karriÀrrÄd om att lÀra av de som gÄtt före, för att se om det finns nÄgot i deras sÀtt att utveckla sin karriÀr som skulle kunna fungera Àven för andra.
Kompetensutveckling vid UmeÄ Universitet : - Ett samspel mellan individ, organisation och pedagogisk handlingsplan
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.
OrganisationsförÀndring inom offentlig sektor : Vad pÄverkar medarbetarens uppelevelse av en organisationsförÀndring inom socialtjÀnsten i UmeÄ kommun?
Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.
Kvinnors drivkrafter för att lÀmna en kriminell livsstil : val, uppbrott och förÀndring
The purpose of this essay is to analyse the descriptions of young girls' experiences of internet contacts, which have led up to sexual abuse. The aim is to give additional understanding and knowledge concerning grooming.      Grooming means that somebody gets in contact with someone else with the intention of committing sexual violations at a later stage. In most cases this concerns adults who contact children. We have chosen to confine ourselves to focusing on the grooming on internet that has happened to girls. By means of thematic analyses of texts from the books Jag kÀnde mig speciell, grooming pÄ internet, 2012 and Alexandramannen, vÄr tids största nÀtsexhÀrva, 2009, we have found certain themes and linked them up with previous research-work and also theory of social psychology.
LÄngtidssjukskriven och utförsÀkrad, nya möjligheter eller ett hot?: Upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs efter en lÄngvarig sjukskrivning
SjukförsĂ€kringen genomgick en förĂ€ndring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen fĂ„ fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska pĂ„ antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och Ă€ven pĂ„ de som redan var i en pĂ„gĂ„ende sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebĂ€r tidsgrĂ€nser för bedömning av Ă„tergĂ„ng i arbete för att förhindra flerĂ„riga sjukskrivningar. Ăkade resurser lades pĂ„ Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för sĂ„ kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmĂ„ga. Denna uppsats Ă€r utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur personer med lĂ„ng sjukskrivning upplever övergĂ„ngen mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.
Med siktet högt : En sociologisk studie av de drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen.
Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundlÀggande antagande i uppsatsen Àr att det Àr det sociala som primÀrt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras hÀr utifrÄn ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening Àr den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhÀllet. Fem kvinnors karriÀrval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssÀtt, vilket har anvÀnds i syfte att nÄ fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och dÀrmed komma nÀrmre ?kÀrnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som pÄverkat deras karriÀrval.
Den anstÀllningsbara konsulten - LÀrandets betydelse i den konsultativa rollen
Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka konsulters lÀrande i arbetet och om det finns nÄgra gemensamma, eller individuella, drivkrafter eller motiv bakom de eventuella insatser som görs för lÀrande. Studien undersöker Àven hur lÀrande anvÀnds för att som konsult göra sig anstÀllningsbar.Teori: Det finns oÀndligt mycket forskning och skolbildningar som berör lÀrande. LÀrande Àr nÄgot som kan ske bÄde formellt, planerat och informellt, spontant i det vardagliga arbetet. För att skapa en förstÄelse för hur lÀrandeprocesser fungerar behöver vi skapa en förstÄelse för lÀrandets helhet, det vill sÀga hur lÀrande drivs, motiveras och samordnas för individer.Metod: Genom sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kunde det empiriska material för studien samlas in. Intervjupersonerna valdes ut i relation till frÄgestÀllningen och syftet för studien.
Bring Your Own Device : En fallstudie som undersöker implementeringen av BYOD i svenska företag
Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebÀra i olika verksamheter utifrÄn vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har Àven studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsÀttningar som kan pÄverka lösningen.Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat pÄ en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och Àven tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jÀmförts med varandra utifrÄn ett underlag som tagits fram ur litteraturen.
TÀnker du pÄ miljön vid val av bilförsÀkring? : en enkÀtstudie bland Folksams bilförsÀkringskunder
MÄnga mÀnniskor Àr inte medvetna om försÀkringsbolagens ambitioner att pÄverka och förbÀttra miljön. FörsÀkringsbolaget Folksam arbetar aktivt med miljö inom företaget men har inte engagerat sig i att kommunicera sitt miljömÀssiga budskap till sina kunder. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Folksams bilförsÀkringskunder Àr intresserade av miljöfrÄgor. Det undersöks Àven om en profiliering inom miljöomrÄdet skulle skapa ett mervÀrde hos Folksams bilförsÀkringskunder.
Studien Àr baserad pÄ en enkÀtstudie som skickades till Folksams bilförsÀkringskunder i Äldern 20-30 Är.
"Mitt stora intresse, min stora sorg och min stora livspassion" - grÀnslöst frivilligarbete med gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö
Denna uppsats handlar om grÀnslöst frivilligarbete. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet Àr vÀldigt pÄfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet Àr att ta reda pÄ hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda pÄ vad som Àr deras motiv och drivkrafter och pÄ vilket sÀtt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig.
Resultatet visar pÄ en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.
För- och nackdelar med ny affÀrsmodell i bioteknikbranschen : En fallstudie av fyra svenska bioteknikföretag
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ge en övergripande bild av hur den svenska bioteknikbranschen ser ut i dagslÀget, identifiera drivkrafter bakom den nya affÀrsmodellens framvÀxt samt kartlÀgga för- och nackdelar för ett bioteknikföretag att arbeta med den traditionella affÀrsmodellen samt med den nya affÀrsmodellen. Uppsatsen Àr upplagd som en jÀmförande, empirisk och kvalitativ fallstudie av fyra bioteknikföretag. VÄra undersökningsfall anvÀnds som empiriskt underlag för egna induktiva och deskriptiva slutsatser. Informationen har samlats in frÀmst frÄn publicerat material och intervjuer. Vi har valt att studera teorin kring den sÄ kallade vÀrdekedjan för att kunna förstÄ grunderna i hur ett bioteknikbolag arbetar med lÀkemedelsutveckling.
UbÄtsjaktförmÄgans utveckling i svenska flottan 1945 till 1949 : ? en analys av bakomliggande faktorer.
Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubÄtsjaktförmÄga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur tvÄ olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger pÄ tvÄ statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ?Essence of Decision?. Denna studievÀg har tidigare anvÀnts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat.
Kultur- och nÀringspolitiska klusterinitiativ : En fallstudie av Filmkluster FÄrösund
Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.