I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuelltämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och blandflerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiensfrågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar attenergieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olikapåverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin harsedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet.

Syftet med detta kandidatarbete inom ämnet landsbygdsutveckling, är att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrågor kan organiseras på lokal nivå. Jag har studerat ett projekt som i dagsläget drivs på Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mål är integrera flyktingarbete med ett hållbart ekologiskt levnadssätt. Föreliggande studie bygger på intervjuer med projektdeltagare samt observationer från planeringsmöten med projektet. Med hjälp av begreppen sociala nätverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstå hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svårigheter i projektets arbetsprocess.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Att genom behovsskattningar kartlägga anställdas psykologiska drivkrafter, för att bättre kunna anpassa arbetet efter individens behov är en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstämmelse mellan person-arbete ger upphov till många fördelar på såväl individ- som organisationsnivå. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer använder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som använt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och även utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bättre kan anpassas efter individens behov.

Denna uppsats tar upp frågan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktär. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: ?Vad är drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare??. Bloggens popularitet och framfart de senaste åren gör den lättillgänglig som läsare men också som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad är det då som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna få en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in från relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssätt.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet..

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat.

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet..

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriärer som uppstår inom bygg- och fastighetssektorn när kraven på energieffektivisering i fastigheter ökar. Undersökningen grundar sig på bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvändning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav på energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen som har möjlighet att påverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis, huruvida det kommande kravet på energideklarationer för byggnader uppfattas som drivkraft eller barriär. Analysens resultat tyder på att energieffektivisering idag drivs fram främst av ekonomiska skäl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

Följsam tillverkning är en relativt ny tillverkningsstrategi som myntades i slutet av 1990-talet och har fram till idag fått en allt starkare plats i den akademiska världen av tillverkningsteknik. Vissa säger att strategin är nödvändig för att uppnå tillverkning i världsklass. Det finns ett antal forskningsartiklar som föreslår ett taxonomiskt ramverk, inklusive drivkrafter och förmågor, som är associerade med följsam tillverkning. Den här studien har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att etablera en sammanställning av drivkrafter och förmågor som diskuterats i tidigare forskning.

I vårt samhälle råder en maskuliniserad föreställning om företagare och entreprenörer. Kvinnor är ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att påverka våra attityder, vår tradition, vår samhällsstruktur samt den manliga prägel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket på forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetandet om hur viktigt det är ökar hela tiden. Syftet med denna studie är att ta reda på kvinnors motiv och drivkrafter för att välja företagande som karriär samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affärsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berättat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött på vägen. Det har talats om att kvinnor och män talar olika språk och hur man som kvinna bör bete sig bland affärsmän för att nå framgång.