SammanfattningProdukter produceras idag i stor utstrĂ€ckning för att tillfredsstĂ€lla konsumenters behov varpĂ„miljöbelastningen eskalerar i takt med efterfrĂ„gan och produktionen som sker dĂ€refter. LösningenpĂ„ problemet kan sammanfattas i ekodesign dĂ€r miljöoptimering av produktutvecklingen skerutifrĂ„n ett helhetsperspektiv; rĂ„varuutvinning, produktion, anvĂ€ndning, Ă„tervinning, slutligtomhĂ€ndertagande samt transporter.Teknik-konsultföretaget ÅF uppmĂ€rksammade detta problem hos svenska producenter ochstartade 2008 en intern sektion, EcoDesign center, som erbjöd sina kunder ekodesignrelateradetjĂ€nster. Utmaningarna och problemen hos kunderna har med tiden förĂ€ndrats och för att centretska kunna erbjuda sina kunder relevanta tjĂ€nster, undersöks i detta arbete svenska producentersrelation till ekodesign idag.Syftet med arbetet har varit att kartlĂ€gga producenternas problem och utmaningar inommiljöanpassad produktutveckling och samtidigt utvĂ€rdera ÅF EcoDesign centers förutsĂ€ttningaratt tillgodose sina kunder. Att utifrĂ„n denna kunskap komma med förbĂ€ttringsförslag ochrekommendationer pĂ„ hur centrets ekodesigntjĂ€nster kan optimeras har varit mĂ„let med arbetet.Resultatet visar att ekodesignarbetet inte Ă€r tillrĂ€ckligt utbrett vilket frĂ€mst beror pĂ„ bristfĂ€lligefterfrĂ„gan av ekodesignade produkter. KundefterfrĂ„gan Ă€r direkt kopplat till ekonomiskaincitament, företag drivs i vinstsyfte och utan en efterfrĂ„gan kommer ekodesignarbete inteimplementeras.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför Älder, riskerar att nÄgon gÄng drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvÀr för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden frÄn diagnos till behandling lÄng och ÄterinlÀggningarna var mÄnga, varför ett förbÀttringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet var att halvera tiden frÄn diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrÀvande uretÀrsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretÀrsten. Vidare syftade studien av förbÀttringsarbetet till att beskriva ett tvÀrprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbÀttringsarbete gÀllande patienter med uretÀrsten.Metod: Ett tvÀrprofessionellt team bedrev förbÀttringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbÀttringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbÀttringsarbetet utvÀrderades med Statistical Process Control (SPC).

Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats pÄ den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men sÀrdeles fÄ lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden anvÀnder analytikernas kunskap till att faststÀlla priser pÄ finansiella instrument och dÀrmed Àr det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende dÀr inte analytikern baserar sina analyser enkom pÄ fundamentala vÀrden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsÀttningar för flockbeteende bland finansanalytiker pÄ den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker pÄ sÀljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förstÄelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vÄr hjÀlp för att nÄ en förstÄelse om detta begrepp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Uppsatsen handlar om att öka förstÄelsen om svenska jordbrukare. Bland de faktorerna som undersöktes var varför de startade företaget, vad de hade för mÄl och drivkrafter dÄ och hur de har Àndrats under Ären fram till dagslÀget. Personerna i undersökningen bedömdes Àven om de var lyckliga över sina beslut i och utanför företaget. Det som undersökningen anvÀnde som hjÀlpmedel var intervjuer och svaren som kom in bedömdes individuellt mellan personerna. Det resultat uppsatsen kommer fram till Àr att det inte Àr sÄ stor skillnad mellan dem som har Àrvt sitt företag och dem som har startat frÄn grunden nÀr de börjar. Skillnaderna kommer senare i livet.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.

ABSTRACT Titel: Branson - Jobs; Entreprenör och/eller Ledare?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Nordin och Runa ClaessonHandledare: Lars EkstrandDatum: Maj 2012Syfte: Syftet Àr att belysa relationen, och studera sambandet, mellan rollerna entreprenör - ledare. Vad förenar dem, och vad skiljer dem Ät? Finns det nÄgot motsatsförhÄllande mellan dessa bÄda roller?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr ansatsen Àr en kombination av induktiv och deduktiv ansats, sÄ kallad abduktion. Information och material till vÄr studie har vi fÄtt genom en intervju och i övrigt olika typer av sekundÀrinformation.Resultat & slutsats: Tidigare forskning talar om det komplexa i skÀrningspunkten mellan rollerna entreprenör och ledare.

Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriÀrutveckling hos mÀnniskor med annan etnisk bakgrund Àn svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: MÄngfald, engagemang, motivation, sjÀlvutveckling, karriÀrutveckling Syfte &FrÄgestÀllning: VÄrt syfte Àr att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk ser pÄ sin karriÀrutveckling i en global organisation. Följande frÄgestÀllningar har framarbetats utifrÄn vÄrt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriÀrmÀssigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr mer drivna och bestÀmda nÀr det gÀller deras karriÀrutveckling, Àven om de upplever att de fÄr kÀmpa hÄrdare Àn sina kollegor med svensk bakgrund.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem Àr elenergi. NÀr priset pÄ elektriciteten i vinter har varierat frÄn cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det hÀr har fÄtt mÄnga att vilja se över vilka möjligheter de har att pÄverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats nÀrmare för att beskriva lantbrukarnas beteende Àr prissÀkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

En snabb och stÀndig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan anvÀndas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sÀtt att kommunicera information och göra affÀrer pÄ elektroniskt. Detta omrÄde kallas elektroniska affÀrer och fÄr allt större utrymme idag, men vad Àr det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?Elektroniska affÀrer Àr ett stort och komplext omrÄde som ofta kan innebÀra stora förÀndringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förÀndra arbetssÀttet kan vara nÄgot som ses som lite skrÀmmande för en del företag och dÀrför kan det uppstÄ problem med att se de positiva effekterna.

FrÄgor och funderingar om hÄllbar utveckling Àr idag mer aktuella Àn nÄgonsin. Den i vÀrlden rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hÄllbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmÄl. Regeringens övergripande miljöpolitiska mÄl Àr att till nÀsta generation lÀmna över ett samhÀlle dÀr de stora miljöproblemen i Sverige Àr lösta. Maten vi Àter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.

I dagens samhÀlle finns flera Àldre som Àr ensamma och som mÄr psykiskt dÄligt pÄ grund av sin situation. MÄnga av dessa Àldre mÀnniskor har Àven viss hjÀlp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjÀlpa de Àldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra Àr stort bland de Àldre, nÄgot som Àr svÄrt för omsorgen att kunna tillfredstÀlla.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva VolontÀrverksamheten i GÀvle kommun, hur verksamheten fungerar och pÄ vilket sÀtt den uppfattas av volontÀrer och de Àldre samt om den fyller sin egentliga funktion och mÄlsÀttning. Vidare studeras vad det Àr för drivkrafter som finns till att mÀnniskor engagera sig som volontÀr. VolontÀr i GÀvle Àr en del av den förebyggande verksamheten inom OmvÄrdnad GÀvle.

Under vÄren 2003 blir lÀget i Kongo sÄ allvarligt att FN begÀr hjÀlp frÄn EU. Detta resulterar i att EUgenomför en operation helt utan stöd frÄn NATO-resurser, utanför unionens grÀnser, i ett av vÀrldensvÀrsta konfliktomrÄden. Sverige vid sidan av Frankrike utgör de enda bidraget med stridande trupp.Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka de bakomliggande orsakerna var till att Sverige deltog pÄdet sÀtt som gjordes. Beslutet togs utan att det fanns nÄgon press pÄ svenskt deltagande. Det tidigasvenska initiativet, utfÀstelserna i EU och hastigheten i beslutsprocessen samt att det blev specialförband(SF) som fick lösa uppgiften var utmÀrkande.